March
Monday 13 September 2010 photo 1/1
|
Idag hämtade jag ut kurslitteraturen och i morgon skall jag sätta mig och nosa på den för att tjuvstarta lite med uppgifterna. Det känns trivsamt och hemvant att försöka damma av studiehjärnan och det är något som behövs när saker och ting är som de är. Samtidigt som jag vet att jag lätt kan få ett VG eller MVG utan att anstränga mig nämnvärt så finns tvivlet där. Vem vet, jag kanske bara har gått och blivit dum i huvudet så där lite spontant.
Självklart så påbörjade jag den ritual jag alltid har med nya böcker, plasta in dem. Inte sådana med hårdpärm det vill säga men eftersom den största procenten av böcker jag köpt de senaste åren varit mjukpärmade så har jag förbrukat åtskilliga meter självhäftande plast. Det är något rogivande i att plasta in böcker, att noggrant klippa ut hörnen, dra av plasten och sakta stryka ut plasten över boken. Självklart så fick jag med smulor under vilket inte händer ofta men när det väl blir det så fastnar det ordentligt.
Blev under kvällen uppringd av en vän som grät i telefonen och jag kunde göra något som jag önskar att jag alltid kunde göra, sätta mig i bilen och komma till undsättning. Jag åkte iväg och pratade med henne i telefonen samtidigt som jag genom ett under hittade hela vägen fram UTAN att köra fel och kidnappade med henne till lägenheten en stund. Undantag är ju det som bekräftar regeln och en provisorisk askkopp ställdes ut på köksbordet för att underlätta. Jag önskar att jag alltid kunde göra så, slänga mig iväg och rädda mina vänner när de är i nöd, det är det som jag helst gör istället för att tänka på mig själv. Inte inbillar jag mig att jag är den bästa och mest omtänksamma varelsen som går i ett bar benvärmare men någonstans hoppas jag att jag gör lite skillnad.
Nu blir det att sova, även om jag har sovmorgon (kors i taket) så skall det bli skönt att krypa ned under täcket och starta min DS. Det är väl en av de dåliga sakerna med DSi XL, jag vågar inte spela den när jag ligger ned. Antingen kommer jag att bryta något vitalt i ansiktet om jag tappar den eller så utvecklar jag karpaltunnelsyndrom eller liknande.
Men det är inget som känns så härligt i själen som att se barns avundsjuka blickar när jag halar upp den för att sitta och spela på tåget. Håhåhåh, schadenfreude!
Nej, god natt på er.
Annons
2 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/alv/472002212/
Visa toppen
Show footer