February
Thursday 4 June 2009 photo 1/1
|
Hej. jag har inte så mycket att säga. Mer än. Min hund har dött. Vad skrev jag just? Jag kan inte fatta det än, det känns konstigt, hemskt, overkligt. Min hund levde tills klockan kvart över 2 idag. Min kära lilla hund dog sedan, somnade in . Jag borde inte ens sitta här, jag borde ligga ner och fortsätta min gråtsnorattack. Min lilla shetlandsheepdog Kajsa. Kajsa min lilla hund som jag var enda ner i Skurup i Skåne och hämtade när jag var 10 år , skulle fylla 11. Min kajsa som jag önskade mig så mycket. Som jag hade sparat till åtminstonde hälften till själv. Som jag var så stolt över att ha. I början var hon min lilla skatt. Hon var så söt som valp, jag vet att alla valpar är söta men en liten sheltievalp är extremt. På sistonde var jag en, en idiot som inte brydde mig om henne. Innan hon avlivades satt ja med henne i mitt knä och bönade om förlåtelse. Dem senaste åren har jag nästan bara brytt mig om maxxi, bara för att hon haft problem med sin höft tillexempel och inte vart med på långprommenaderna, jag valde han så mycket framför henne att det inte kändes som min hund och jag började strunta i henne, dra skämt om henne, säga hemskt elaka saker och jag ångrar allt. Jag ångrar mig. Har så dåligt samvete. Jag kan vara så himla dum ibland. Hon var den snällaste hunden någonsin. Jag vet när vi hade agility, gjorde hinderbanor ute i skogen. Hur hon gnydde när man kelade med henne precis som hon försökte prata. Hur jag var så bestämd att jag skulle ha just henne. Hur glad jag blev när jag såg henne för första gången och sedan min totala lycka på vägen hem med henne i min famn.
Bara för någon dag sen var allt som vanligt. Sedan blev hon sjuk och undersöktes och det visade sig att hon bland annat hade livmoderhalscanser som förmodligen inte ens skulle gå att operera bort och skulle vi gjort operation och så, så skulle det gått på 9000 allt sammanlagt. Det är bara en hund, visst det är väl så man säger. Men 9 år har hon vart min lilla hund. Det är redan tomt efter henne. Snälla snälla Kajsa, förlåt. Tänk att man kommer på allting när det är försent. Nu ligger hon begravd där ute. På våran egna lilla djurkyrkogård. Jag klarade inte av att se henne begravas och heller inte avlivas. Jag sa farväl här hemma i hallen och Maxxi trängde sig före henne som alltid och försökte ta all uppmärksamhet men lyckades inte denna gången. Innan mamma gick ut med henne och hennes favorit filt så frågade jag om det inte fanns något hopp, men inget fanns. Men det var som jag inte fattade att hon inte skulle komma tilllbaka med henne levande, som jag ännu inte fattar. Döden. Kan man prata mycket om. På många olika vis, så oseriöst ibland, så okänsligt. Som tur var, var det just bara en hund( "bara en hund") . Det kunde ha vart värre, men det struntar jag i för nu är jag faktiskt ledsen. Jag tror hon får det bra vart hon än hamnar. Jag tror att det finns någon sorts andra sidan. Man kan inte bara försvinna. Jag blir otreoligt deprimerad ifall jag bara tänker att man blir till jord och ruttnar ihop som ett löv och slutligen glöms bort. Kanske ytan, som egentligen inte spelar någon roll tynar bort, men själen och minnet lever vidare i kanske nytt liv eller på en själaplats. Jag tror att både djur och människor hamnar på samma ställe. Jag vet att om det är så, så är hon lycklig med att vara med sin hundbästis Charlie som också var våran hund förut för fyra år sedan innan Maxxi kom till, Kajsa blev nämligen jätte ledsen efter sin hundbästis när han försvann (han var förövrigt av samma ras). Man kanske föds om också, det vet man inte. Hon kommer i alla fall alltid vara inom mig, i mitt hjärta i mina tankar och på så vis är vi ju alltid tillsammans. Döden är inte bara ett avslut. Det dör och det föds. Allting har sin mening på sitt sätt.
Jag är förresten jätte dålig på att säga hejdå. Jag ville nästan inte hem förut idag då jag hörde att det var sista gången jag såg henne, för jag tycker inte mina ord är tillräckliga. Men jag tror hon vet nu, om hennes själ sveper förbi här och hon ser till sin gamla familj innan hon leker runt i sin himmel, att jag faktiskt älskade henne.
Jag vill inte säga mycket annat som sagt. Jag är sjuk. Har feber. Vart från förskolan i 2 dagar nu. Snoren rinner. Ska äta pizza nn som min mamma har gjort. Jag hade en bra helg. Jag badade för första gången i år. Jag har fiskat, grillat en del och vart ute i det vackra vädret som inte pågår längre. Jag har säkert gjort skit mycket mer såklart men nu ska jag gå ner. Det känns som det inte spelar någon roll, liksom små skitsaker jag har gjort vad bryr jag mig om det nu och gör jag det så ska jag skämmas.
Comment the photo
1 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/fiijjahmedknuff/375420818/
Visa toppen
Show footer