Jag är inte så inne på maya-kalendern och vet inte så mycket om den. Men så hade jag en dröm för ett tag sedan, och drömmar tar jag ju på yttersta allvar.

Jag befann mig i det hus jag bodde i när jag föddes. Det är ett gammalt hotell som heter Berga och som ligger högt uppe på ett berg på den orten jag kommer ifrån. Det är ett vackert hus.
Min familj sålde huset till en annan familj sedan och dottern i den familjen blev sedan min bästa vän under min uppväxt. De hade ofta midsommarfester i det fina gamla huset, stora, glada fester.

Hursomhelst. I drömmen var det midsommarafton och vi var där, som vi hade varit när jag var mindre, för att fira. Dock var datumet den 21 december 2012 (midvintersolståndet), det var jag säker på, samtidigt som det var just sommarsolståndet vi skulle fira.

Under kvällen beslöt jag mig för att gå en promenad. Jag gick och kom till sjön där jag betraktade solen gå ner. Bredvid solen lyste det några stjärnor, i ett starkt rött sken. Det var otroligt vackert och mäktigt. Plötsligt blev solen också röd och något flög in i solen och det röda skenet från den blev starkare. Jag förstod då att nån slags meteor hade störtat in i solen och insåg också att det jag såg på himlen hade hänt för länge sedan, eftersom ljuset tar ett tag på sig att färdas till jorden. På nåt vis räknade jag då ut att det som störtade in i solen nu var på väg mot jorden och att det förmodligen redan hade störtat på jorden. Jag tänkte att det med stor sannolikhet hade hamnat i havet och tänkte att det förmodligen skulle komma en stor tsunamivåg närsomhelst. Jag tog mig tillbaka till huset och festen där jag en gång föddes, för att nu skydda mig undan jordens undergång. Jag kände dock en tillit till att jag skulle vägledas och få skydd och genom att sätta mig på ett visst trappsteg i trappan upp till andra våningen i huset, så visste jag att jag skulle överleva flodvågorna. Några andra på festen satte sig där med mig och några andra tog skydd på andra ställen. När den första vågen kom sköljdes de flesta bort och stora delar av huset slets med. Vi väntade på den andra vågen som också skulle komma, med bävan att den skulle vara den värsta. Vi överlevde den också, men den tog med sig allt. Efteråt fanns en tystnad och obehaglig stillhet i naturen runt oss och vi som fortfarande levde var lättade, men samtidigt fanns i tystnaden en oerhörd fruktan för det vi inte kände till. Lite som lugnet före stormen. Vi hade ingen aning om vad mer för effekter denna metoer skulle kunna tänkas ha på jorden, om det skulle komma fler vågor eller vad som skulle hända med oss nu. Men ingen vågade tala om det.

Så kom min mormor in i drömmen. Hon och jag har alltid (i det verkliga livet) haft en stark andlig koppling, telepaterar lätt och ofta och hittar varandra, oavsett tid och rum. I drömmen hade hon med sig en teckning som jag hade målat när jag var tre år. Hon hade sparat just den här teckningen av någon anledning. När hon visade mig teckningen såg jag att jag hade målat bilden av den röda solen och stjärnorna och bredvid bilden skrivit en profetia om just vad som skulle hända; att två vågor skulle komma att skölja bort allt och alla förutom vi som satt på rätt trappsteg (efter lite research har jag funnit att maya-indianernas pyramider har nio olika trappsteg som symboliserar nio olika andliga stadier som man ska ta sig igenom och att man måste ha passerat det nionde för att klara sig in i nästa tidsålder). Det var läskigt och häftigt att se bilden och även att jag som treåring hade kunnat skriva ner det där, för som treåring var jag inte läs- eller skrivkunnig.

Drömmen gjorde att jag började kolla upp lite mer om maya-kalendern. Jag gillar inte undergångsprofetior och den rädsla de kan väcka, men efter att ha läst lite mer om det tänker jag att det handlar om en andlig övergång i första hand.

I efterhand så ser jag också att drömmen handlar om cykler, och det ska tydligen också vara en del i det som kalendern tar upp; att vi ska sluta tänka så linjärt. jag tänker att vi firade midsommar (livet) samtidigt som datumet var det för midvintersolståndet (döden) och att festen för undergången var i det hus jag en gång föddes i.

Finns det någon som är insatt i det här eller bara har nån tanke vore det fint att höra. :)

Kram

Annons

The photo has no tags

March 2014