(Tog en graciös bild på Elsa pga hon är min crush atm)

Den här helgen kommer bli VÄLDIGT, väldigt jobbigt känner jag.

Inte på det sättet att jag kommer må dåligt, utan mer så att jag kommer bli väldigt trött imorgon.

Jag kommer få gå hem tidigare från skolan för att vi ska in till stan, och väl där ska vi köpa en ny tv, kläder, kattsaker (MASSOR av kattsaker) och vi ska även in på IKEA. Sen ska vi hämta min bästa vän, åka hem och fixa hela lägenheten så att allt är kattsäkert. Och mot kvällningen ska vi hämta hem våra två kattungar äntligen.

Jag älskar ju katter, och speciellt mina katter. En av dom är jättegosig och tydligen jättejobbig, fast när hon är vid mig så somnar hon nästan direkt. Den andra är minst av alla sina syskon och verkar ganska lugn av sig. Och det ska bli såå skönt att äntligen få hem dom, men frågan är ju om man kommer orka med allt när man kommer hem. Vi har inte hunnit göra nåt i lägenheten och kommer alltså behöva göra allt för att det ska bli så bra som möjligt imorgon. EFTER att vi har varit på stan, bland massa folk, i säkert flera timmar.

Det kommer bli jobbigt. Fast det är väl värt det egentligen.

Åh, det vet jag hur det känns. Har haft katt i säkert hälften av mitt liv och vi har nästan alltid bott högst upp i höghus när vi har haft katt, man får ju världens hjärtattack varje gång man ser katten som bara går där på räcket.xD
Jo, snälla katter är underbara.<3 Och vet hur det känns, jag menar min förra katt gick bort för något år sen kanske (mitt minne är ganska dåligt så det kan vara mer eller mindre) och även fast jag ville ha katt efter henne så kändes det lite svårt, och det blir ju helt klart ännu svårare när det är en snäll katt som är en älskad familjemedlem.:/
Men ja, katter är ju ganska underbara, så känner man att man vill försöka igen eller vad man ska säga så kan man ju det.:)

Haha ja, När jag tänker på det så har ju Renji trillat två gånger. Först när han var kattunge och vi fortfarande bodde i mina föräldrars hus. Då trillade han ju från övervåningen som jag precis berättade. Förra hösten lyckades ju glasmästaren att skrämma ut honom på balkongen så han trillade två våningar uppifrån. >.< Nosen var svullen och blodig och en klo var bruten och en saknades helt när jag väl fick hem honom igen nästan fem dygn senare. Jo precis. Det blir säkert en katt igen i framtiden. Men kanske inte förrän man har barn som blivit så stora så de börjar tjata om att skaffa katt. ;) Men då skaffar jag säkert en gladeligen. ;) Det sköna att inte ha katt är att det är lättare att resa bort. Känns som att en hund har lättare för att anpassa sig till att vara hemma hos någon annan ett par dagar samt att det känns som att fler hellre tar hand om en hund än en katt, plus att om det är inom landet så är det ju många hundar som gillar att följa med på en lång biltur. :) Jag tycker det var nyligen familjens gamla katt dog, men med tanke på att föräldrarnas nya katt de skaffade efter honom redan är 8 år och de haft honom sedan han var kattunge så var det ju inte så nyss... Och deras nya katt är inte så ny längre. ;)

Jaa, det är sant. Hundar verkar kunna acceptera att åka och bo hos nån annan när man ska bort lättare. Det blir ju liksom lite svårare med katter eftersom att de inte funkar så bra på nya ställen.:/ Men dom är trevliga att ha ändå.:)

Jo precis. :)