I duschen när vattnet tar slut..

Det har varit så långt ifrån min lyckodag idag det bara går att komma.
Den började dock bra med prat med både mor och far och en lång härlig frukost.
Sen beslöt vi oss för att åka fram till byn och handla och kolla lite.
Väl hemma igen hann jag sitta vid datorn i några minuter innan
pappa skriker att elektrikern ska klippa strömmen! HELVETE!

Sparade allt jag höll på med och skulle sen stänga ned
datorn men dom hann klippa strömmen innan det.
Strömmen kom tillbaka och jag skulle starta upp datorn igen.
Javisst, datorn gick ju hur bra som helst att starta
upp och musiken åkte på på högsta volym igen.
Så skulle jag öppna upp internet..men..icke då.
Då hade det slutat fungera. Provade allt, allt man kunde göra.
Men ingen lycka. Kändes som om jag ville lägga mig ner och fan vet vad..

Insåg att det inte fanns så mycket jag kunde göra åt det och började istället på mitt nya projekt.
Nämligen skriva massa dikter och sätta upp på väggen!
Eller ja, rättare sagt, ska fylla hela väggen med färgglada texter.
Och det är ju bra att man fick för sig att börja
med det istället för att bara sitta vid datorn.
Men hade ändå mycket jag ville göra!

Så blev det massa prat med mor igen och fika, VARM CHOKLAD!,
hon försvann och jag fortsatte skriva lite och hoppa sen in i duschen.
Stod där i min egen värld med schampoo i håret och bubblor över hela kroppen,
lät vattnet rinna över mig för att sen.. ta slut? VAFAN?
Vattnet tar slut och jag står i duschen! Lyckat..lite less blev jag allt.
Stängde av kranen, väntad en stund, hade vatten så att
jag precis kunde skölja ur håret och skölja av kroppen.
Mumlade något för mig själv och virade handduken om mig och gick upp.
Klädde på mig, satte upp håret, skrev lite till på mina
färgglada texter och gick sen ned för att äta middag.
Hann bli klar och färdig och så kom härliga bästaste
gänget upp på gården och tutade satan!
Jag kutade ut och slängde mig i famnen på hela bunten och pratade en
liten snabbis med dom för att sen leende vinka av dom där dom försvann i regnet.
Så blev det att prata en liten stund till med far min för att
sen gå ut i regnet och leta upp Opelen och köra till P.
Så här sitter jag nu, desperat nog att vara osocial och låna hans dator.
Men han verkar inte lida särskilt mycket.

Det var iallafall min dag såhär långt, men än är den inte slut!
Så det kommer nog hinna hända en hel del till, både bra och mindre bra grejer!

Puss på er alla söta människor! // En galen Lillan