February
Wednesday 24 March 2010 photo 3/7
|
Killen var så duktig idag!
Skulle iväg och få vaccinationen på ATG så det blev ju lite lastträning med överkurs då vi inte behöver lasta ur honom där för att ge sprutan. Så, idag skulle han in bara en gång på stallplanen utan att behöva vara ledsen inne hos veterinären. Förhoppningen är att han ska se det som en lite mer positiv resa...
Vettesjutton vad herrn var på för humör idag, men när vi väl fått in honom så backade han bara ut en gång, sen var han på såpass att vi kunde stänga bommen och åka. Visst ville han inte in gärna och försökte verkligen att visa alla andra ställen han kunde gå till, men till slut så följde han med mig in med bara en lina på ena sidan transporten och mamma bakom.
Väl inne så var han ändå ovanligt lugn, visst började han svettas lite av stressen men han var ändå så att han kunde stå och äta och istället visa mig nu att "där, där nere på golvet står morotshinken, den vill jag ha". Det har han inte varit lugn nog för inne i kärran sedan vi var till veterinären första gången för ett år sedan.
Kanske finns hopp för det här ändå? Dock väntar jag bara på att han nästa gång ska ha kommit på nåt annat sätt att slippa, han är inte lätt när han ska komma på egna, nya lösningar på "problemen" hela tiden, såna som jag inte hade tänkt mig...
Skulle iväg och få vaccinationen på ATG så det blev ju lite lastträning med överkurs då vi inte behöver lasta ur honom där för att ge sprutan. Så, idag skulle han in bara en gång på stallplanen utan att behöva vara ledsen inne hos veterinären. Förhoppningen är att han ska se det som en lite mer positiv resa...
Vettesjutton vad herrn var på för humör idag, men när vi väl fått in honom så backade han bara ut en gång, sen var han på såpass att vi kunde stänga bommen och åka. Visst ville han inte in gärna och försökte verkligen att visa alla andra ställen han kunde gå till, men till slut så följde han med mig in med bara en lina på ena sidan transporten och mamma bakom.
Väl inne så var han ändå ovanligt lugn, visst började han svettas lite av stressen men han var ändå så att han kunde stå och äta och istället visa mig nu att "där, där nere på golvet står morotshinken, den vill jag ha". Det har han inte varit lugn nog för inne i kärran sedan vi var till veterinären första gången för ett år sedan.
Kanske finns hopp för det här ändå? Dock väntar jag bara på att han nästa gång ska ha kommit på nåt annat sätt att slippa, han är inte lätt när han ska komma på egna, nya lösningar på "problemen" hela tiden, såna som jag inte hade tänkt mig...
Comment the photo
4 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/tjejsarinnan/449497077/
Visa toppen
Show footer