March
Show more 
Tuesday 20 January 2009 photo 41/55
|
"Precis som alla andra gånger så kommer de smygandes,
de börjar vid hjärtat och sprider sig sakta ut längs ryggraden"
"de får mig att krypa ihop och tappa andan av smärtan
sen blir allting jag ser suddigt och som av en reflex jag munnen för att andas
men jag vet redan att det inte hjälper, jag får ingen luft,
är det över nu? Är det såhär de kommer sluta?
Smärtanblir värre, sprider sig längre och tillslut så är det bara den,
den och detdär suddiga ljusa kvar, allt annat har försvinnit,
tynat bort och somså många gånger förr så uppen barar sig den där
välkända rösten i mitt tunga huvud.
Den lugna men samtidigt bestämda rösten som fyller upp mitt huvud
när det är som värst, jag vet inte vems den är, rösten, jag känner bara igen den.
"Andas, ta det lungt och bara andas" Så säger hon alltid.
Jag gör som hon säger, tar det lungt, kämpar inte längre emot,
öppnar munnen igen och fyller lungorna med luft, kall ren luft.
Och med luften försvinner sedan smärtan,
sakta men säkert så lämnar den minkropp tillsammans
med luften i varje andetag jag andas ut..
och sen är allt som vanligt igen,
precis som om det aldrig hände,
precis som om jag var okej.."
Y
LEO <3
de börjar vid hjärtat och sprider sig sakta ut längs ryggraden"
"de får mig att krypa ihop och tappa andan av smärtan
sen blir allting jag ser suddigt och som av en reflex jag munnen för att andas
men jag vet redan att det inte hjälper, jag får ingen luft,
är det över nu? Är det såhär de kommer sluta?
Smärtanblir värre, sprider sig längre och tillslut så är det bara den,
den och detdär suddiga ljusa kvar, allt annat har försvinnit,
tynat bort och somså många gånger förr så uppen barar sig den där
välkända rösten i mitt tunga huvud.
Den lugna men samtidigt bestämda rösten som fyller upp mitt huvud
när det är som värst, jag vet inte vems den är, rösten, jag känner bara igen den.
"Andas, ta det lungt och bara andas" Så säger hon alltid.
Jag gör som hon säger, tar det lungt, kämpar inte längre emot,
öppnar munnen igen och fyller lungorna med luft, kall ren luft.
Och med luften försvinner sedan smärtan,
sakta men säkert så lämnar den minkropp tillsammans
med luften i varje andetag jag andas ut..
och sen är allt som vanligt igen,
precis som om det aldrig hände,
precis som om jag var okej.."
du kanske har märkt att ja har en grej för läppbilder xD
34 comments on this photo
Visa toppen
Show footer