Thursday 29 January 2009 photo 1/1
|
Jag är som regnet.
Jag faller ner på marken,
anländer till denna värld.
Folk tänker bara på mig en gång,
och de är när jag faller,
när jag möter omvärlden.
Måste de regna nu igen?
Måste hon verkligen vara här?
När det slutat regna,
när jag redan är här,
då är de ingen mer som tänker på mig.
Då blir jag helt ensam,
trots alla som är omkring mig.
Då trampar alla bara på mig,
och bryr sig inte ifall dom sårar mig.
Vissa människor, väldigt få,
tycker om när jag faller från skyn,
tycker om när jag kommer gåendes.
Då blir dom glada
och säger att dom har saknat mig,
säger att dom saknat regnet.
Men dom flesta bara suckar,
och önskar att jag ville försvinna igen.
Allt blir så tråkigt när det regnar,
allt blir så tråkigt när jag är där.
Man kan inte längre göra det man egentligen vill,
man blir hindrad av regnet, det blöta vädret,
man blir hindrad av min ständiga dysterhet.
Jag faller ner på marken,
anländer till denna värld.
Folk tänker bara på mig en gång,
och de är när jag faller,
när jag möter omvärlden.
Måste de regna nu igen?
Måste hon verkligen vara här?
När det slutat regna,
när jag redan är här,
då är de ingen mer som tänker på mig.
Då blir jag helt ensam,
trots alla som är omkring mig.
Då trampar alla bara på mig,
och bryr sig inte ifall dom sårar mig.
Vissa människor, väldigt få,
tycker om när jag faller från skyn,
tycker om när jag kommer gåendes.
Då blir dom glada
och säger att dom har saknat mig,
säger att dom saknat regnet.
Men dom flesta bara suckar,
och önskar att jag ville försvinna igen.
Allt blir så tråkigt när det regnar,
allt blir så tråkigt när jag är där.
Man kan inte längre göra det man egentligen vill,
man blir hindrad av regnet, det blöta vädret,
man blir hindrad av min ständiga dysterhet.