Wednesday 10 September 2008 photo 4/4
|
när de va som svårast, fann jag dig,
du va som ingen annan!
livet va värt att leva då!
men efter ngn månad, blev allt svart,
trodde inte på ett sms, men de va verkligt,
då hade jag tur att du fanns där för mig Petra <3 tröstade mig som en äkta vän!
flera nätter utan bra sömn,
sen fick ja närmare kontakt med maja,
du fanns där å hjälpte mig,
efter ett tag ville du inte lyssna på mig mer,
tog honom jag älskade ifrån mig,
sårade mig,
men nu,
har vi inte längre kontakt p.g.a honom,
men genom desse månader har jag fortfarande kvar dig Petra, kommer aldrig släppa dig för du lyser upp min dag! <3
nu börjar jag må lite bättre, men har fortfanade förlorat 2 st som betytt ngt för mig,
men nu ska jag itne vända om, ska fortsätta så som jag gör nu,
klassen gör att jag mår bra för första ggn!
sen har jag alltid mina vänner som stöttar mig, spec en viss person, de är du anders, tack , du förstår mig verkligen! :)
livet är hårt, de är bara att lära sig,
och tänka att man har annat att göra än att gråta efter ngt som är förlorat,
nästan 6 år har jag mått dåligt, en person vände på de i 2 månader, sen blev allt som vanligt, ibland undrar jag om ja ska ha de såhär för evigt?
dom som borde få ett pris för en underbar vän är PETRA och Anders :)
skulle ha vart en till person, men den har jag förlorat, bara att gå vidare, sanningarna kommer fram, vet det mesta nu.
// hade bara lust att skriva :)
du va som ingen annan!
livet va värt att leva då!
men efter ngn månad, blev allt svart,
trodde inte på ett sms, men de va verkligt,
då hade jag tur att du fanns där för mig Petra <3 tröstade mig som en äkta vän!
flera nätter utan bra sömn,
sen fick ja närmare kontakt med maja,
du fanns där å hjälpte mig,
efter ett tag ville du inte lyssna på mig mer,
tog honom jag älskade ifrån mig,
sårade mig,
men nu,
har vi inte längre kontakt p.g.a honom,
men genom desse månader har jag fortfarande kvar dig Petra, kommer aldrig släppa dig för du lyser upp min dag! <3
nu börjar jag må lite bättre, men har fortfanade förlorat 2 st som betytt ngt för mig,
men nu ska jag itne vända om, ska fortsätta så som jag gör nu,
klassen gör att jag mår bra för första ggn!
sen har jag alltid mina vänner som stöttar mig, spec en viss person, de är du anders, tack , du förstår mig verkligen! :)
livet är hårt, de är bara att lära sig,
och tänka att man har annat att göra än att gråta efter ngt som är förlorat,
nästan 6 år har jag mått dåligt, en person vände på de i 2 månader, sen blev allt som vanligt, ibland undrar jag om ja ska ha de såhär för evigt?
dom som borde få ett pris för en underbar vän är PETRA och Anders :)
skulle ha vart en till person, men den har jag förlorat, bara att gå vidare, sanningarna kommer fram, vet det mesta nu.
// hade bara lust att skriva :)