Thursday 28 May 2009 photo 2/2
|
Du måste förstå att jag bryr mig om dig.
Du måste förstå hur mycket du egentligen betyder för mig.
Allt som har hänt, du ska veta att jag ville inget av det!
Du beter dig som om vänner växer på träd, men det gör dom inte och de gör ont att du tror det.
De gör så ont att bara låta dig vara. Och att prata med dig går knappt förens du börjar skrika.
Jag saknar dig, men vill inte ha dig tillbaka förens jag vet att du äntligen fattar.
Du ska veta hur mycket jag tänker på dig.
Men även att det är såhär så kommer jag inte börja bli taskig mot dig, jag sa att jag skulle vara din vän föralltid och de kommer jag också vara!
Men jag måste vänta, vänta tills du fattar vad jag försöker säga till dig.
Du måste också lära dig utav dina misstag, så är det tyvärr.
Jag vet hur du känner, jag har suttit och tänkt mig in i din situation och jag vet att du är förvirrad. Du är inne i en ond cirkel. Du vet inte vad som är gott och ont just nu.
Du förtjänar något bättre! Jag kan inte stå imot knappt, jag vill ju hjälpa dig men du låter mig inte göra det.
Jag vet hur du känner dig! Tro mig, jag känner dig mer än vad du tror.
Ring mig eller vad som helst. Jag finns här oavsett vad.
Hela situtaion är helt vrickad.
Jag har mer erfarenhet än vad du tror.
Men nej, jag tänker inte lägga mig i, du måste klara av att säga nej.
Lova det? Jag är rädd om dig.
Du känner att jag blir arg på dig när de blir såhär, men de är klart att det ser ut så.
Jag är rädd om dig.. Och om det händer nåt med dig så förlåter jag aldrig mig själv.
Men du ljuger, hittar på och tror de går för du vill må bra.
Säg till om jag har fel, för de säger jag till dig. Vi måste vara så samma nivå för att det ska funka.
Jag blir så ledsen att de blir såhär.
Men du måste också förstå mig, tänk dig in i min situtation nån gång.
Och du för sluta vara så kaxig, det sårar mig!
När jag väl försöker ta första steget helatiden och du bara trycker ner med din attityd.
Snart tröttnar jag, och snälla låt mig inte göra det.
För jag vill att detta ska funka, jag vill att du ska förstå och jag vill att detta går över.
Men jag tänker inte ta första steget längre, jag kommer inte låta dig komma tillbaka förens du fattar, jag vill inte att det ska bli såhär fler gånger. Inte du heller hoppas jag.
Jag tänker aldrig sluta bete mig som en vän...aldrig!
Du betyder allt för mig, och jag finns här nu och föralltid.
Så här gör vänner..
Kommer du ihåg? <3
Du måste förstå hur mycket du egentligen betyder för mig.
Allt som har hänt, du ska veta att jag ville inget av det!
Du beter dig som om vänner växer på träd, men det gör dom inte och de gör ont att du tror det.
De gör så ont att bara låta dig vara. Och att prata med dig går knappt förens du börjar skrika.
Jag saknar dig, men vill inte ha dig tillbaka förens jag vet att du äntligen fattar.
Du ska veta hur mycket jag tänker på dig.
Men även att det är såhär så kommer jag inte börja bli taskig mot dig, jag sa att jag skulle vara din vän föralltid och de kommer jag också vara!
Men jag måste vänta, vänta tills du fattar vad jag försöker säga till dig.
Du måste också lära dig utav dina misstag, så är det tyvärr.
Jag vet hur du känner, jag har suttit och tänkt mig in i din situation och jag vet att du är förvirrad. Du är inne i en ond cirkel. Du vet inte vad som är gott och ont just nu.
Du förtjänar något bättre! Jag kan inte stå imot knappt, jag vill ju hjälpa dig men du låter mig inte göra det.
Jag vet hur du känner dig! Tro mig, jag känner dig mer än vad du tror.
Ring mig eller vad som helst. Jag finns här oavsett vad.
Hela situtaion är helt vrickad.
Jag har mer erfarenhet än vad du tror.
Men nej, jag tänker inte lägga mig i, du måste klara av att säga nej.
Lova det? Jag är rädd om dig.
Du känner att jag blir arg på dig när de blir såhär, men de är klart att det ser ut så.
Jag är rädd om dig.. Och om det händer nåt med dig så förlåter jag aldrig mig själv.
Men du ljuger, hittar på och tror de går för du vill må bra.
Säg till om jag har fel, för de säger jag till dig. Vi måste vara så samma nivå för att det ska funka.
Jag blir så ledsen att de blir såhär.
Men du måste också förstå mig, tänk dig in i min situtation nån gång.
Och du för sluta vara så kaxig, det sårar mig!
När jag väl försöker ta första steget helatiden och du bara trycker ner med din attityd.
Snart tröttnar jag, och snälla låt mig inte göra det.
För jag vill att detta ska funka, jag vill att du ska förstå och jag vill att detta går över.
Men jag tänker inte ta första steget längre, jag kommer inte låta dig komma tillbaka förens du fattar, jag vill inte att det ska bli såhär fler gånger. Inte du heller hoppas jag.
Jag tänker aldrig sluta bete mig som en vän...aldrig!
Du betyder allt för mig, och jag finns här nu och föralltid.
Så här gör vänner..
Kommer du ihåg? <3