April
Thursday 6 November 2008 photo 2/14
|
Sarah Lemberg.
Oj, här finns det så sjukt mycket att skriva att jag inte vet vart jag ska börja.
Mitt första minne med dig var när jag gick på lekis, eller i ettan och du en klass över mig,
du stod i matkön, knappt en tvärhand hög, med ditt blonda hår och en vit tröja,
jag sprang fram och knackade dig på axeln och sa något i stil med; "Ska vi leka häst på matrasten?"
Du vände dig om och glodde på mig som om jag var dum i huvudet, då insåg jag att det var inte allste Mathilda jag pratade med, så jag sprang illa kvickt därifrån.
Sen märkte jag inte av dig förren på centraltiden typ, då när du var kär i min kille och hatade mig,
du och Elin cyklade jämt omkring på byn och varje gång jag såg er gav ni mig härliga mördarblickar!
Det gick ytterligare ett par år, och idioter som vi är så hade vi valt Industriprogrammet i Kungsör, då var det svårt att inte lägga märke till dig, även om vi är sjukt många i Kungsör....
Tjejkvällen i Köping, vi kastade grädde på allt som rörde sig, första gången vi träffades och vad händer? Jo vi kastar grädde över en hel matsal som inte är vår, och över en massa tjejer från Köping vi inte ens känner. Underbart! En människa med min humor!
Frånochmed avslutningen iår, 5? Juni 2008 för att vara exakt, har vi umgåtts nästan varenda dag sen dess, jag har fått ihop mer minnesvärda stunder med dig än med någon annan,
och på såhär kort tid har du slagit dig förbi de flesta och lagt dig närmast hjärtat. Det är fan otroligt.
Man tror sig ha så många bra vänner, man säger att man älskar dom, och att man kan lita på dom, men sen visar det sig att det inte alls stämmer, man blir på ett eller annat sätt nästan alltid sårad.
Men jag VET att jag kan lita på dig, för du finns alltid, alltid, alltid där. Det spelar ingen roll vad det handlar om, du finns alltid. Och det är något ovanligt, men samtidigt underbart.
Du är den som ALLTID får mig att skratta, men även den som om jag mot förmodan är ledsen bara finns där, du säger inga påhittade ord som "det löser sig" om det inte gör det, då sitter du istället tyst med mig, säger "jag finns med dig hela tiden", du är alltid ärlig, och det är en av de bästa egenskaper en människa kan ha.
Jag är trött på falska människor, och om det innebär att jag bara skulle ha dig kvar, så fine.
Det nöjer jag mig bra med, för du är jag och jag är du. Vi är och förblir ett.
Jag älskar dig, och det vet du.
Oj, här finns det så sjukt mycket att skriva att jag inte vet vart jag ska börja.
Mitt första minne med dig var när jag gick på lekis, eller i ettan och du en klass över mig,
du stod i matkön, knappt en tvärhand hög, med ditt blonda hår och en vit tröja,
jag sprang fram och knackade dig på axeln och sa något i stil med; "Ska vi leka häst på matrasten?"
Du vände dig om och glodde på mig som om jag var dum i huvudet, då insåg jag att det var inte allste Mathilda jag pratade med, så jag sprang illa kvickt därifrån.
Sen märkte jag inte av dig förren på centraltiden typ, då när du var kär i min kille och hatade mig,
du och Elin cyklade jämt omkring på byn och varje gång jag såg er gav ni mig härliga mördarblickar!
Det gick ytterligare ett par år, och idioter som vi är så hade vi valt Industriprogrammet i Kungsör, då var det svårt att inte lägga märke till dig, även om vi är sjukt många i Kungsör....
Tjejkvällen i Köping, vi kastade grädde på allt som rörde sig, första gången vi träffades och vad händer? Jo vi kastar grädde över en hel matsal som inte är vår, och över en massa tjejer från Köping vi inte ens känner. Underbart! En människa med min humor!
Frånochmed avslutningen iår, 5? Juni 2008 för att vara exakt, har vi umgåtts nästan varenda dag sen dess, jag har fått ihop mer minnesvärda stunder med dig än med någon annan,
och på såhär kort tid har du slagit dig förbi de flesta och lagt dig närmast hjärtat. Det är fan otroligt.
Man tror sig ha så många bra vänner, man säger att man älskar dom, och att man kan lita på dom, men sen visar det sig att det inte alls stämmer, man blir på ett eller annat sätt nästan alltid sårad.
Men jag VET att jag kan lita på dig, för du finns alltid, alltid, alltid där. Det spelar ingen roll vad det handlar om, du finns alltid. Och det är något ovanligt, men samtidigt underbart.
Du är den som ALLTID får mig att skratta, men även den som om jag mot förmodan är ledsen bara finns där, du säger inga påhittade ord som "det löser sig" om det inte gör det, då sitter du istället tyst med mig, säger "jag finns med dig hela tiden", du är alltid ärlig, och det är en av de bästa egenskaper en människa kan ha.
Jag är trött på falska människor, och om det innebär att jag bara skulle ha dig kvar, så fine.
Det nöjer jag mig bra med, för du är jag och jag är du. Vi är och förblir ett.
Jag älskar dig, och det vet du.
Comment the photo
2 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/hackass/291266386/
Visa toppen
Show footer