Thursday 15 January 2009 photo 1/1
|
Thursday 15 January 2009 photo 1/1
|
Alla fåglar lägger ägg. Omedelbart efter att ägget befruktats inne ifågelhonans kropp, börjar fostret utvecklas. Fosterutvecklingen kräveren hög och jämn temperatur, och sedan ägget är värpt tillförs dennavärme ofta av båda föräldarna genom ruvning.
De flesta fåglar lägger flera ägg, vanligtvis ett om dagen. Blandvissa fågelarter kläcks ungarna samtidigt. Hos dessa fåglar avstannaräggens utveckling tills alla ägg har lagts. Då börjar honan ruva ochäggens utvecklingen fortsätter. På detta sätt kommer ungarna attkläckas samtidigt.
Det vanligaste är att ägget har en päronform, medan andra ägg kan vara nästan helt sfäriska. Sillgrisslansägg är extremt koniskt format för att inte rulla ned från klipphyllandär föräldrarna ruvar ägget. Vanligtvis är äggen vita hos fåglar somruvar i hål eller överbyggda bon, medan arter som lägger ägg direkt påmarken eller i öppna bon har fläckiga mörkare ägg, ofta i olivgrönt,grått och brunt. Världens största fågelägg läggs av strutsen medan det största ägget i förhållande till honans kroppsvikt läggs av en av kivierna; där väger ägget cirka en fjärdedel av honans kroppsvikt. Världens minsta fågelägg läggs av dvärgkolibrin (Mellisuga minima) som lever på Jamaicaoch två närliggande öar. De två minsta ägg som dokumenterats var mindreän 10 mm långa och vägde endast 0,365 respektive 0,375 gram. Världensstörsta ägg som man känner till, lades 20 september 2006 i Borlänge, Sverige. Det var ett strutsägg på 2,519 kg, vilket motsvarar ungefär 42 normalstora hönsägg
Äggskalet består i huvudsak av kalcium och är fullt av mikroskopiskt små porer, vilka olika slags gaserkan passera igenom. Skalet på ett hönsägg har ungeför 10 000 porer,vardera med en diameter på 0,017 millimeter. Ägget innehåller allabeståndsdelar som fostret behöver för att utvecklas, förutom syre. Syrgasen tar sig in via äggskalets porer genom diffusion,eftersom koncentrationen av syrgas är lägre inne i ägget än utanför,som ett resultat av att fostret förbrukar gasen. (Jämför med osmos.) Den koldioxid och vattenångasom fostret producerar tar sig ut ur ägget på samma sätt. Under de 21dagar som ägget ruvas tar det upp cirka 6 liter syrgas, avger 4,5 literkoldioxid och 11 liter vattenånga.
Äggvitan innehåller 90 % vatten och 10 % rent äggviteämne, alltså protein.Vitan är olika tjock i olika delar av ägget. Den är tjockast iäggsnoddarna, som hjälper till att hålla gulan på plats. Det är iäggulan – det egentliga ägget – som den befruktade cellen växer tillför att bli en kyckling.
Ägg från fåglar, särskilt höns, betraktas av många nutritionister som ett nyttigt livsmedel.Äggvita utgör två tredjedelar av massan hos ett hönsägg, och innehållermycket protein. Det förekommer också att man äter ägg från fisk och skaldjur.
I försäljningsledet brukar man dela upp hönsäggen i tre kategorier:
Ägg som används i matlagning är obefruktade, och det är alltsåendast den kvinnliga könscellen som äts. Sannolikheten för att man skahitta ett embryo i ett ägg är oerhört liten. Inom industriell burhållning av höns kommer aldrig hönorna i kontakt med en tupp,vilket alltså gör det omöjligt för dessa ägg att befruktas. Däremotskulle ett befruktat ägg kunna slinka igenom den kontroll som sker –med bland annat genomlysning av varje ägg – om det är ägg frånfrigående höns. I dessa flockar av höns håller hönsfarmare ofta en tuppför att upprätthålla hönsens sociala strukturer. Även om man genomlyserägget är det mycket svårt att se om det är befruktat förrän ägget är ca4–7 dygn gammalt.
För att kontrollera färskheten på ett vanligt hönsägg kan man lägga det i en skål med vatten. Flyter det så är det för gammalt.
Äggulor används som emulgeringsmedel i bland annat majonnäs.
I västvärlden är ägg traditionell mat under påsken.Detta hänger ihop med att hönsen, genetiskt och med liten tillgång påfoder, hade uppehåll i äggproduktionen under vintern. Produktionen komigång igen ungefär lagom till fastan,då det dock inte var tillåtet att äta ägg, vilket skapade ettäggöverskott. Dagens avelstammar av höns kan dock lägga ägg året runt.
Exempel på äggbaserade livsmedel