jag vill kunna skriva så som många andra kan, skriva om sina problem, inte för att andra ska läsa utan för att det är skönt att få bli av med problemen ( eller bli av med dom blir man juh inte men det är skönt att bara få skriva av sig) men jag kan inte och jag vet inte vad jag ska kunna göra istället. för nu orkar jag snart inte mer. JAg går och håller allting inom mig, jag går hela tiden runt och tänker på saker, försöker förstå varför saker blivit som det blivit, och varför livet är som det är. Det är samma visa varje gång, det börjar med att jag tänker på dig och hur allt var förut och sedan tar mig alla minnen igenom våra stunder till dit vi kommit idag, och under tidens gång så blir allt jobbigare och jobbigare och jag förstår mindre och midre, varför skulle allt bli såhär, jag frågar mig hela tiden men det finns inga svar och när jag inser det gör det ont, det gör så fruktansvärt ont, det hugger till i magen på mig och jag börjar gråta, tårarna bara "forsar" ner för kinderna och jag kan inte sluta... innan jag börjar gråta gör det ont men när tårarna väl kommer, är det så fridfullt på något sätt, det går knappt att föklara känslan men det är en bra känsla och det är som om alla problem bara försvinner, jag mår bra för en stund, men känslan försvinner nästan lika fort som den kom och det är därför jag aldrig vill sluta gråta, jag tar fram bilder på dig från dom tiderna när allt var perfekt, jag kollar på dom och drömer mig bokstavligen tillbaka till stunder då jag var som lyckligast, jag kollar igenom alla konversationer som vi haft och som jag även sparat. Det finns ingen som betyder lika mycket som du och om det bara fanns någon som kunde förstå mina känslor, om bara någon kunde tala om för mig hur jag ska göra för att slippa bära denna börda, den tyger mig och jag orkar inte mer. hur fjantigt den en låter så är det så och jag vet inte hur jag med andra ord ska kunna förklara för er så att ni förstår. jag mår fruktansvärt dåligt, jag visar det inte tydligt men de är säkert någon som förstår, jag gör små saker hela tiden, som att dra hemmifrån jag vet hur många det är som tycker jag är dum som gör det men ni vet inte hur jag har det, jag har det kanske inte så dåligt om man gemför med barn som har föräldrar som inte bryr sig om dom eller som är alkholister och liknande men saken är jag mår dåligt och då spelar det väl ingen roll om min mamma älskar mig, jag mår lika dåligt för det och vid det tillfället orkade jag inte mer jag gjorde verkligen inte det och det var ett rop på hjälp,, meningen var att någon skulle förstå - men problemet är bara att mina rop aldrig hörs, jag försöker gång på gång i förväntan på att någon ska förstå.... är det någon som gör det ? jag behöver dig vid min sida..... :'(

Annons

Uploader

got photos in group

Taggad med

The photo has no tags

Geo tag

Camera info

Comment the photo

Anonymous Thu 27 Mar 2008 00:35

shit, du som är så himla söt! du borde väl inte gå runt & vara ledsen heller. jag menar, kolla på bilderna du har på dig själv. alla tycker att du är en jättesöt tjej. & det är du ju! :) usch, det är farligt att tycka om någon så mycket. man kan bli så fäst vid en person. men du är inte ensam om det. det fixar sig! det gör det. man kommer över det. aja, det jag ville säga var att du är så himla fin lina, så du borde inte behöva vara ledsen för en kille, när det säkert står tusen andra killar & bara väntar på dig :)

- Read more -

LinaGrunden Thu 27 Mar 2008 00:36

aaw tack så mycket.. men neej då det tycker verkligen inte många...men tack iallafall.... joo det är ganska farligt alltså det har gått åtta månader sen han gjorde slut och det är inte mycket bättre nu så jag vet inte....:/ känns lite hopplöst....

- Read more -