jag var där igen, fast i samma romans..
- varför ?
jag ville det eller va det mest så att jag kanske behövde det ?
jag förstår inte, ärligt så fattar jag inte..
jag hade inte den där pirriga magkänslan & fjärilarna dem var helt enkelt stilla, mer rädd än kär.
men ändå, så jävla otroligt att jag var där igen, jag kunde andas..
- speciellt ?
det blir aldrig lika speciellt som första gången, andra gången betydde men absolut inte allt som första..
men det är den där känslan, känslan att inte va över dig..
- saknad ?
varje dag, kan inte sluta tänka på det som va vi..
kanske för jag saknar dig mer än jag faktiskt älskar dig ?
men det är ju för jag längre inte är här med dig, en andra gången avslutades som den första gången..
- älskar ?
ja, även om saknaden känns mer nu.
så vet jag inte & kommer nog aldrig förstå varför jag känner så starkt för dig, varför jag älskar dig !?

Varför är det så här "/ ?