Wednesday 14 October 2009 photo 1/1
|
:'( :'(
JAG TROR PÅ DIG, KÄMPA PÅ NU STOREBROR & BÄSTA VÄN!
JAG ÄLSKAR DIG MEST UTAV ALLT,
DU MÅSTE KLARA DET HÄR! <3
Jag har nu till sist bestämt mig för att skriva hela historien om vad som hände i fredags, den 9/10 ca 22.20. Patrik (storebror) var på fest hos Tobbe & drack alldeles för mkt, så Tobbe följde med Patrik halva vägen hem till början av en bro. Sen sa de hej då & Tobbe vände medan Patrik fortsatte. Tobbe hörde en duns/smäll & såg att Patrik inte var kvar på bron. Storebror hade alltså ramlat ner från bron som är ganska hög med huvudet före i asfalten utan att ta emot sig. Så Tobbe ringde hem till oss direkt medan en annan kille som hade stannat med bil ringde ambulans. Vi åkte direkt till akuten, jag, mamma & pappa. Vi satt där & väntade, tsm med Tobbe. Jag bröt ihop totalt, aldrig gråtit så mkt i hela mitt liv, magen vände sig helt ut & in, medan mamma & pappa var i chock, vilket nog Tobbe också var. Mannen som skulle operera Patrik kom in till oss precis innan & sa att allt såg väldigt, väldigt mörkt & kritiskt ut men att de skulle göra sitt allra bästa. Vi väntade & väntade & till sist mitt i natten när de opererat klart så skulle vi få se honom, men det blev aldrig gjort då de hade röntgat honom igen & sett att de var tvungna att operera andra sidan av hjärnan också. Allt var (& är fortfarande) en enda stor väntan! Till sist vid lite efter tio på morgonen så fick vi se honom, mamma & pappa fick gå in först för att sen komma ut & hämta mig. Då brast allt, att se honom ligga där alldeles stilla med respirator (som sköter hans andning), & slangar överallt. Allt var/är bara så overkligt. Är van vid att se honom springa runt, sjunga på låtar av Rise Against eller Disturbed, & till & med skaka på benen när han sover! Nu ligger han där så stilla! :'(
Vi hade ett rum på sjukhuset enda tills igår, nu har vi fått flytta till sjukhushotellet Ronald Mcdonald. Ska snart gå till honom & kolla hur allt är med honom!
Vi vet inte hur allt kmr bli nu, hur mkt skador han har fått på hjärnan överhuvud taget, men jag tror på honom, han MÅSTE, SKA & KAN klara det här! Önskar bara att du ringde mig just nu, att vi snackade om tjej/killproblem, eller ngt annat. Eller att du var hemma hos mig eller jag hos dig, & att vi såg på ngn film, satt framför datorn eller tittade på ditt förbannade Family Guy, som vi jämt brukar göra i vanliga fall :) Önskar bara att allt var som vanligt, att allt detta bara skulle vara en mardröm :'(
Förövrigt har det var otroligt skönt att ha hans kompisar här, Tobbe, Mackan & sen Georgios med flickvän. Jag har suttit inne hos Patrik med Tobbe flera gånger & snackat om allt möjligt, har även suttit där inne med Mackan & snackat om allt, otroligt skönt att de finns här! Släkten har jag tyckt varit otroligt jobbig. Nu orkar jag inte skriva mer, men nu har alla som inget visste fått reda på vad som har hänt iaf.
DU KLARAR DET HÄR STOREBROR! FÖR MIN, DIN & VÅR SKULL! <3
JAG TROR PÅ DIG, KÄMPA PÅ NU STOREBROR & BÄSTA VÄN!
JAG ÄLSKAR DIG MEST UTAV ALLT,
DU MÅSTE KLARA DET HÄR! <3
Jag har nu till sist bestämt mig för att skriva hela historien om vad som hände i fredags, den 9/10 ca 22.20. Patrik (storebror) var på fest hos Tobbe & drack alldeles för mkt, så Tobbe följde med Patrik halva vägen hem till början av en bro. Sen sa de hej då & Tobbe vände medan Patrik fortsatte. Tobbe hörde en duns/smäll & såg att Patrik inte var kvar på bron. Storebror hade alltså ramlat ner från bron som är ganska hög med huvudet före i asfalten utan att ta emot sig. Så Tobbe ringde hem till oss direkt medan en annan kille som hade stannat med bil ringde ambulans. Vi åkte direkt till akuten, jag, mamma & pappa. Vi satt där & väntade, tsm med Tobbe. Jag bröt ihop totalt, aldrig gråtit så mkt i hela mitt liv, magen vände sig helt ut & in, medan mamma & pappa var i chock, vilket nog Tobbe också var. Mannen som skulle operera Patrik kom in till oss precis innan & sa att allt såg väldigt, väldigt mörkt & kritiskt ut men att de skulle göra sitt allra bästa. Vi väntade & väntade & till sist mitt i natten när de opererat klart så skulle vi få se honom, men det blev aldrig gjort då de hade röntgat honom igen & sett att de var tvungna att operera andra sidan av hjärnan också. Allt var (& är fortfarande) en enda stor väntan! Till sist vid lite efter tio på morgonen så fick vi se honom, mamma & pappa fick gå in först för att sen komma ut & hämta mig. Då brast allt, att se honom ligga där alldeles stilla med respirator (som sköter hans andning), & slangar överallt. Allt var/är bara så overkligt. Är van vid att se honom springa runt, sjunga på låtar av Rise Against eller Disturbed, & till & med skaka på benen när han sover! Nu ligger han där så stilla! :'(
Vi hade ett rum på sjukhuset enda tills igår, nu har vi fått flytta till sjukhushotellet Ronald Mcdonald. Ska snart gå till honom & kolla hur allt är med honom!
Vi vet inte hur allt kmr bli nu, hur mkt skador han har fått på hjärnan överhuvud taget, men jag tror på honom, han MÅSTE, SKA & KAN klara det här! Önskar bara att du ringde mig just nu, att vi snackade om tjej/killproblem, eller ngt annat. Eller att du var hemma hos mig eller jag hos dig, & att vi såg på ngn film, satt framför datorn eller tittade på ditt förbannade Family Guy, som vi jämt brukar göra i vanliga fall :) Önskar bara att allt var som vanligt, att allt detta bara skulle vara en mardröm :'(
Förövrigt har det var otroligt skönt att ha hans kompisar här, Tobbe, Mackan & sen Georgios med flickvän. Jag har suttit inne hos Patrik med Tobbe flera gånger & snackat om allt möjligt, har även suttit där inne med Mackan & snackat om allt, otroligt skönt att de finns här! Släkten har jag tyckt varit otroligt jobbig. Nu orkar jag inte skriva mer, men nu har alla som inget visste fått reda på vad som har hänt iaf.
DU KLARAR DET HÄR STOREBROR! FÖR MIN, DIN & VÅR SKULL! <3
Comment the photo
Förövrigt låter det som att hans kompisar är av bästa slaget. Ett par vänner som inte bara hänger med honom utan som även stöttar varandra och dig i en sådan situation.
Kanske skrev lite konstigt men jag är tagen av dina texter. Det är otroligt skrivet och jag hoppas verkligen din bror kan läsa dem.
vi hoppas på att han klarar de!
<33
48 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/sooozz/416842540/