Tuesday 24 June 2008 photo 3/6
|
PUSS PÅ ER SOM LÄSER HELA
The truth is you could slit my throat,
And with my one last gasping breath,
I'd apologize for bleeding on your shirt.
asso palla, jag har as tråkigt och deppar ihop, lix langa snygghet ;_;
+ att mitt hår är så jävla cepe se det inte finns och jag vet inte hur jag ska göra med det, åååh jag tror jag ska gå ut sen när det blir lite mörkare och jogga eller nått jag mår så jävla illa.
jag slits i stycken av er, jag vet själv inte vem ajg är längre
försöker plocka upp och sy ihop bitarna av mitt liv, min framtid mitt nu
som glas spricker jag igen en känsla eller blick och glaset splitras helt.
Det går inte längre jga släpper helt, glider ifrån den här världen in i mig själv, in i mörkret som omsluter mig, jag är fast. Fast igen och enda utvägen är du men du vet ingenting, jag skriker på hjälp men för döva öron, jag visar räddsla men för blinda ögon.
varför ser du inte? eller gör du det? varför ser ingen? dom kanske är rädda att göra det värre och blundar istället? jag förstår inte, och det kommer jag väl aldrig göra heller, det ända jag vet är att ajg inte är ensam och det ger mig stöd. Någon gång ska du får veta hur ajg känner hur jag alltid kännt, hur jag alltid kommer känna eller så stänger jag in det långt in i mig själv, begraver allt, med ditt namn på kistan under jorden glömmer jag dig, för att slippa säga något, för att slippa veta att du aldrig känt samma sak gör jag det här, men i magen ligger känslor kvar, känslor jag kan hantera under kontroll, jag hatar mig själv för det men ajg måste, jag måste göra något.
The truth is you could slit my throat,
And with my one last gasping breath,
I'd apologize for bleeding on your shirt.
asso palla, jag har as tråkigt och deppar ihop, lix langa snygghet ;_;
+ att mitt hår är så jävla cepe se det inte finns och jag vet inte hur jag ska göra med det, åååh jag tror jag ska gå ut sen när det blir lite mörkare och jogga eller nått jag mår så jävla illa.
jag slits i stycken av er, jag vet själv inte vem ajg är längre
försöker plocka upp och sy ihop bitarna av mitt liv, min framtid mitt nu
som glas spricker jag igen en känsla eller blick och glaset splitras helt.
Det går inte längre jga släpper helt, glider ifrån den här världen in i mig själv, in i mörkret som omsluter mig, jag är fast. Fast igen och enda utvägen är du men du vet ingenting, jag skriker på hjälp men för döva öron, jag visar räddsla men för blinda ögon.
varför ser du inte? eller gör du det? varför ser ingen? dom kanske är rädda att göra det värre och blundar istället? jag förstår inte, och det kommer jag väl aldrig göra heller, det ända jag vet är att ajg inte är ensam och det ger mig stöd. Någon gång ska du får veta hur ajg känner hur jag alltid kännt, hur jag alltid kommer känna eller så stänger jag in det långt in i mig själv, begraver allt, med ditt namn på kistan under jorden glömmer jag dig, för att slippa säga något, för att slippa veta att du aldrig känt samma sak gör jag det här, men i magen ligger känslor kvar, känslor jag kan hantera under kontroll, jag hatar mig själv för det men ajg måste, jag måste göra något.
Comment the photo
<3
9 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/t-h/228815872/