Monday 2 February 2009 photo 3/5
|
Detta ställe hade gjort henne ledsen, ända tills den dag hon upptäckte honom. Han var ensam som henne och trivdes att vara för sig själv. Men han skrattade åt samma saker som henne och han gjorde henne glad. Han hade ett runt ansikte med mjuka drag, en liten näsa och djupa bruna ögon. Han hår var lent som på en baby och i en svart nyans. Hon älskade att se skiftningarna i hans hår när solen sken i det och log lite när hon kom ihåg det.
Efter några minuter dök han upp igen och gick mot henne med ena handen bakom ryggen. Ett leende fick hans ansikte att lysa upp när han närmade sig. Hon började sträcka på sig för att försöka se vad han gömde. Men föremålet var så litet att han nästan kunde gömma det i sin hand och hon kunde inte se vad det var. När han nådde gallret så pressade han igenom saken och hon tog upp den efter den studsat i marken.
Det var en liten sten, otroligt vit och otroligt len. Hon lade den mot kinden och kände stenens lena yta mot sin hud. Det var en liten gåva men den betydde mycket. Hon lade den i fickan på sin tröja och log brett mot honom. Han log tillbaka och tryckte kinden mot gallret så hon skulle kunna ge honom en puss på kinden. Hon fnittrade och önskade att hon hade haft något att ge honom tillbaka. Men hon visste att han inte förväntade sig något.
De slog sig ner lite ifrån varandra med gallret mellan men kastade ständigt snabba blickar mot varandra för att försäkra sig om att den andre var kvar.
(fortsättning nästa bild)
Efter några minuter dök han upp igen och gick mot henne med ena handen bakom ryggen. Ett leende fick hans ansikte att lysa upp när han närmade sig. Hon började sträcka på sig för att försöka se vad han gömde. Men föremålet var så litet att han nästan kunde gömma det i sin hand och hon kunde inte se vad det var. När han nådde gallret så pressade han igenom saken och hon tog upp den efter den studsat i marken.
Det var en liten sten, otroligt vit och otroligt len. Hon lade den mot kinden och kände stenens lena yta mot sin hud. Det var en liten gåva men den betydde mycket. Hon lade den i fickan på sin tröja och log brett mot honom. Han log tillbaka och tryckte kinden mot gallret så hon skulle kunna ge honom en puss på kinden. Hon fnittrade och önskade att hon hade haft något att ge honom tillbaka. Men hon visste att han inte förväntade sig något.
De slog sig ner lite ifrån varandra med gallret mellan men kastade ständigt snabba blickar mot varandra för att försäkra sig om att den andre var kvar.