Saturday 24 October 2009 photo 1/1
|
Han la sig sakta ner så tung med
gråten i sin hals, han tyckte höra
röst i rum, men där fanns ingen alls.
Han fyllde kroppen sin med möjd,
hans ögon sjönk ihop, för att åter födas
i en dröm till hjältars glädjerop.
Där brinner jag förutan glöd, där
växer jag mig stark, brynjan min
får motstå slag å aldrig tar jag mark.
Kärlek till vårt fosterland ger kraft och
mod till män. Heder till vårt kära folk
där eldar brinner än.
I stilla mörker väntar han, där månen
kastar sken. I ensamhet han lider ont
å hjärtat känns som sten, från händer
rinner blodet tjock han faller tungt ihop.
Blommor föds och blommor dör,
hör hjältars sorgerop.
gråten i sin hals, han tyckte höra
röst i rum, men där fanns ingen alls.
Han fyllde kroppen sin med möjd,
hans ögon sjönk ihop, för att åter födas
i en dröm till hjältars glädjerop.
Där brinner jag förutan glöd, där
växer jag mig stark, brynjan min
får motstå slag å aldrig tar jag mark.
Kärlek till vårt fosterland ger kraft och
mod till män. Heder till vårt kära folk
där eldar brinner än.
I stilla mörker väntar han, där månen
kastar sken. I ensamhet han lider ont
å hjärtat känns som sten, från händer
rinner blodet tjock han faller tungt ihop.
Blommor föds och blommor dör,
hör hjältars sorgerop.
Annons