March
Friday 5 February 2010 photo 1/1
|
För att hålla mig till det gamla vanliga: Veckorna rusar förbi!!
Den här veckan har vart fylld med så mycket skolarbete att jag knappt såg nåt ljus i änden av tunneln. Men så sitter man här i slutet av veckan och inser att: Fan jag har klarat av en vecka till, och det känns UNDERBART.
Ridturerna i helgen var fyllda med mycket, både skoj och mycket mindre roliga saker..
I lördags började allt bra, Fairy gick fint och lyssnade på "det mesta". Blev en fin galoppfattning uppför första backen och en fin ihållande samlad galopp.
Sen började problem stocka sig. Fairy vill inte gå långsamt. Fairy vill gå fort. Fairy vill inte gå där. Fairy vill gå HÄR. Och ja, jag inser att det ser förjävligt ut när jag skriver ur hennes perspektiv i tredje person. Men det var helt enkelt så hon tänkte.
När vi kommer ut på "grusvägen" vilket numera är SNÖVÄGEN går det bra och långsamt till en början, eftersom jag bara sitter och tar djupa andetag och inte håller i tyglarna. Men när vi närmar oss nerförsbacken och jag tar upp tyglarna för att sakta ner henne, slänger hon upp huvudet och tappar balansen och druttar på arslet. Som tur va gick det ju så långsamt, så det gick bra. Inga brutna ben och inga stukningar. Bara massa svordomar .. ..
Däremot gick SÖNDAGENS ridtur mycket bättre. Ella och Tindra var med och det bidrog till den mycket goda stämningen. Tog galopprundan och trots att Fairy galopperade in i varje grangren, så att jag fick all snö på mig, var det otroligt roligt. Hade noll koll på vad som hände, eftersom jag hade snö i ögonen, och litade på att Fairy skulle stanna när Ella gjorde det.. Vilket hon tack och lov gjorde.
Efter galoppen blev det TRAV, långsam, samlad, hederlig och trogen TRAV. Fairy satte under sig och gick superfint. Lyfte hovarna och stilade framför Tindra som inte har riktigt samma stuss i steget. Sen blev det galopp. Och inte som man kunde tro, värsta rusningen, utan faktum är att vi tränade på det viktigaste - att lyssna på hjälper.
Växlade mellan samlad och spritt språngande galen galopp. Mellan snabbsnabb och überlångsam och Fairy var som vanligt jätteduktig.
Hon har börjat förvåna mig. Ibland lyssnar hon inte alls, visserligen. Men, ibland, vid dom tillfällena då hon lyssnar så är hon så underbart duktigt. Så underbart villig att lära sig. Så innerligt lyssnade och hörsammar varje millimeter rörelse av mitt lillfinger. Eller var snudd med skänkel. Det är just dom där underbara tillfällena som jag letar efter. Som jag vill uppnå. Vägen dit är tragglig och förjävlig men när man väl har en såndär ridtur då allt är underbart är alla svordomar så värda. För det är då man inser hur mycket man älskar just det man gör. Jag är ingen tävlingstokig hästgalen tjej, som bara lever för häst, tävlingar osv. Men jag älskar Fairy, och det är det enda i min värld som räknas.
Den här veckan har vart fylld med så mycket skolarbete att jag knappt såg nåt ljus i änden av tunneln. Men så sitter man här i slutet av veckan och inser att: Fan jag har klarat av en vecka till, och det känns UNDERBART.
Sen började problem stocka sig. Fairy vill inte gå långsamt. Fairy vill gå fort. Fairy vill inte gå där. Fairy vill gå HÄR. Och ja, jag inser att det ser förjävligt ut när jag skriver ur hennes perspektiv i tredje person. Men det var helt enkelt så hon tänkte.
När vi kommer ut på "grusvägen" vilket numera är SNÖVÄGEN går det bra och långsamt till en början, eftersom jag bara sitter och tar djupa andetag och inte håller i tyglarna. Men när vi närmar oss nerförsbacken och jag tar upp tyglarna för att sakta ner henne, slänger hon upp huvudet och tappar balansen och druttar på arslet. Som tur va gick det ju så långsamt, så det gick bra. Inga brutna ben och inga stukningar. Bara massa svordomar .. ..
Efter galoppen blev det TRAV, långsam, samlad, hederlig och trogen TRAV. Fairy satte under sig och gick superfint. Lyfte hovarna och stilade framför Tindra som inte har riktigt samma stuss i steget. Sen blev det galopp. Och inte som man kunde tro, värsta rusningen, utan faktum är att vi tränade på det viktigaste - att lyssna på hjälper.
Visa toppen
Show footer