March
Friday 20 January 2012 photo 1/1
|
Tears Dry On Their Own
One Direction fan fiction
Del 3 – For the first time
Jag sprang runt som en galning i hela huset för att hinna göra mig färdig. Harry hade precis ringt och frågat om vi kunde träffas, och han skulle hämta mig om tjugo minuter. Jag drog fram hårfönen ur en byrå och började föna mitt nyduschade råttbo till hår. När det var någorlunda torrt drog jag snabbt på mig lite mascara och började leta fram nåt att ha på mig. Solen hade varit framme hela dagen så jag ville hitta nåt som jag inte skulle bli för varm i, men samtidigt ville jag inte frysa. Jag bestämde mig för ett av mina hundratals höga shorts och ett löst svart linne med Bruce Springsteen på. Jag slet åt mig en ljusgrå stickad cardigan jag kunde slänga på mig om det skulle bli kallt. Jag borstade igenom mitt hår så gott det gick och precis när jag skulle lägga ner borsten på mitt skrivbord ringde dörrklockan. Eftersom mina föräldrar fortfarande jobbade var jag ensam hemma så jag fick springa till dörren och öppna. Jag öppnade och där stod Harry. Han hade grå chinos och en mörkblå hoodie med vita snören på sig. Håret var ett stort krylligt burr och jag ville bara dra fingrarna genom hans lockar.
"Hi" sa jag blygt och bet mig i läppen.
"Hello there" sa Harry och kramade om mig. Jag drog in hans lukt och njöt. Han luktade frukt blandat med en manligare doft. Mitt hjärta smälte.
"Should you put some shoes on so we can go?" sa han när jag bara stod som ett fån och stirrade på honom. Mina kinder hettade till och jag tog snabbt på mig ett par mörkröda låga converse som stod i skohyllan. Harry tog min hand och vi började gå. Jag visste inte vart vi skulle, men Harry gick med målmedvetna steg och jag följde bara med.
"Sorry 'bout my hair, I was in a rush and..." längre hann jag inte.
"I like your hair" sa han och lade armen om mina axlar och drog mig till honom och pussade mig i pannan. Han log mot mig och jag log tillbaka.
"Where are we going?" frågade jag efter ett tag.
"You'll see" sa han finurligt.
Efter ett tag kom vi till ett grått litet hus, som såg övergivet ut. Harry tog min hand och ledde mig in i trädgården till det övergivna huset.
"Are you sure we're allowed to be here?" frågade jag osäkert.
"Yeah, I've been here loads of times. Come here" han tog min hand och ledde mig bakom huset till en stege. Han pekade upp och jag klättrade upp utan att protestera. På taket fanns en filt utbredd och på den låg en svart gitarr och en korg med jordgubbar, vin och några filtar till. Jag stod bara och gapade och stirrade på sakerna Harry hade tagit dit. Strax var Harry också uppe och han la en arm runt mig.
"You like it?" sa han och tittade bekymrat på mitt chockade ansiktsuttryck. "Is it too much?"
"No, no, not at all. It's perfect" sa jag och log. Han såg lättad ut och pussade mig i pannan igen. Vi satte oss ner på filten och tittade ut mot solen som börjat skymma. Harry tog upp gitarren.
"Do you want to sing something?" frågade han.
"Sure. Play something." sa jag och han log. Han började spela och jag visste direkt vilken låt det var.
"How did you know?" frågade jag chockat. Han log och nickade mot min tröja med Springsteen på. Han hade spelat Streets of Philadelphia. En av mina favoritlåtar. Jag skrattade och sjöng med. Allt var så perfekt. Solen gick ner framför oss där vi satt på taket och tittade ut över husen. Tonerna från gitarren gav mig rysningar och känslan av att vara här med Harry var underbar. Då slutade han plötsligt spela. Jag vände mig om och han satt och hällde upp vin i två glas och hällde upp jordgubbarna i en skål som fanns i korgen.
"Are you cold?" frågade han och höll upp en filt. Jag skakade på huvudet. Jag tog på mig min cardigan istället. Han räckte mig glaset med vin och satte jordgubbarna bredvid mig. Sedan satte han sig bakom mig så jag satt med ryggen mot hans mage. Han lät mig luta mig bakåt och så la han sina armar runt mig. Jag smakade på vinet och det var riktigt gott. Det måste ha varit jättedyrt. Jag tog en klunk till.
"Easy with that, we don't want you to be like yesterday" skrattade Harry i mitt öra och jag räckte ut tungan upp mot honom, sen skrattade jag med.
"I was really embarrasing, wasn't I?" sa jag och fnissade.
"You're to amazing to be embarrasing" sa han och kramade mig lite hårdare.
"Harry... we've only known each other for a couple of days, why are you doing all of this?"
"I don't know. It's something about you Carrie." jag log när han sa det. "But there's something I would need to talk to you about" när han sa det blev jag bekymrad och vände mig mot honom istället.
"What is it?" frågade jag.
"You know when we met the first time, and I told you we were going on tour soon... well, I'm leaving tomorrow. For 2 months." han såg ledset på mig. "The thing is.. I really do like you. So, so much. So if I leave tomorrow, I would like to keep getting to know you when I come back. I'm starting to get feelings for you Carrie, even though we've only known each other for 3 days. Will you wait for me to come back? Or do you like someone else? You might even have a boyfriend.." jag var tvungen att avbryta honom där, då han började se lite ledsen ut.
"Harry, I do not have a boyfriend. I'm sad that you're leaving tomorrow, but I'll wait for you to come back. But you have to promise not to find anyone else, 'cause that would break my heart, 'cause.... I really do like you too." Harry log. Han böjde sig fram och gav mig en kyss och jag besvarade den. Hans tunga strök över min underläpp och bad om att få komma in, och jag stack ut tungan lite försiktigt och började leka med hans. Vi kysstes ett tag till, sedan drog Harry ifrån och tog upp handen mot min kind och strök den försiktigt och såg mig i ögonen.
"You're special, Carrie"
--------------------------------------------------------------------------------------
foooortsätt kommentera! :) för jag lägger bara upp nytt om ni är intresserade av att läsa det :) och kom gärna med kritik! och tack alla som sagt att det varit bra änsålänge :)
Jag sprang runt som en galning i hela huset för att hinna göra mig färdig. Harry hade precis ringt och frågat om vi kunde träffas, och han skulle hämta mig om tjugo minuter. Jag drog fram hårfönen ur en byrå och började föna mitt nyduschade råttbo till hår. När det var någorlunda torrt drog jag snabbt på mig lite mascara och började leta fram nåt att ha på mig. Solen hade varit framme hela dagen så jag ville hitta nåt som jag inte skulle bli för varm i, men samtidigt ville jag inte frysa. Jag bestämde mig för ett av mina hundratals höga shorts och ett löst svart linne med Bruce Springsteen på. Jag slet åt mig en ljusgrå stickad cardigan jag kunde slänga på mig om det skulle bli kallt. Jag borstade igenom mitt hår så gott det gick och precis när jag skulle lägga ner borsten på mitt skrivbord ringde dörrklockan. Eftersom mina föräldrar fortfarande jobbade var jag ensam hemma så jag fick springa till dörren och öppna. Jag öppnade och där stod Harry. Han hade grå chinos och en mörkblå hoodie med vita snören på sig. Håret var ett stort krylligt burr och jag ville bara dra fingrarna genom hans lockar.
"Hi" sa jag blygt och bet mig i läppen.
"Hello there" sa Harry och kramade om mig. Jag drog in hans lukt och njöt. Han luktade frukt blandat med en manligare doft. Mitt hjärta smälte.
"Should you put some shoes on so we can go?" sa han när jag bara stod som ett fån och stirrade på honom. Mina kinder hettade till och jag tog snabbt på mig ett par mörkröda låga converse som stod i skohyllan. Harry tog min hand och vi började gå. Jag visste inte vart vi skulle, men Harry gick med målmedvetna steg och jag följde bara med.
"Sorry 'bout my hair, I was in a rush and..." längre hann jag inte.
"I like your hair" sa han och lade armen om mina axlar och drog mig till honom och pussade mig i pannan. Han log mot mig och jag log tillbaka.
"Where are we going?" frågade jag efter ett tag.
"You'll see" sa han finurligt.
Efter ett tag kom vi till ett grått litet hus, som såg övergivet ut. Harry tog min hand och ledde mig in i trädgården till det övergivna huset.
"Are you sure we're allowed to be here?" frågade jag osäkert.
"Yeah, I've been here loads of times. Come here" han tog min hand och ledde mig bakom huset till en stege. Han pekade upp och jag klättrade upp utan att protestera. På taket fanns en filt utbredd och på den låg en svart gitarr och en korg med jordgubbar, vin och några filtar till. Jag stod bara och gapade och stirrade på sakerna Harry hade tagit dit. Strax var Harry också uppe och han la en arm runt mig.
"You like it?" sa han och tittade bekymrat på mitt chockade ansiktsuttryck. "Is it too much?"
"No, no, not at all. It's perfect" sa jag och log. Han såg lättad ut och pussade mig i pannan igen. Vi satte oss ner på filten och tittade ut mot solen som börjat skymma. Harry tog upp gitarren.
"Do you want to sing something?" frågade han.
"Sure. Play something." sa jag och han log. Han började spela och jag visste direkt vilken låt det var.
"How did you know?" frågade jag chockat. Han log och nickade mot min tröja med Springsteen på. Han hade spelat Streets of Philadelphia. En av mina favoritlåtar. Jag skrattade och sjöng med. Allt var så perfekt. Solen gick ner framför oss där vi satt på taket och tittade ut över husen. Tonerna från gitarren gav mig rysningar och känslan av att vara här med Harry var underbar. Då slutade han plötsligt spela. Jag vände mig om och han satt och hällde upp vin i två glas och hällde upp jordgubbarna i en skål som fanns i korgen.
"Are you cold?" frågade han och höll upp en filt. Jag skakade på huvudet. Jag tog på mig min cardigan istället. Han räckte mig glaset med vin och satte jordgubbarna bredvid mig. Sedan satte han sig bakom mig så jag satt med ryggen mot hans mage. Han lät mig luta mig bakåt och så la han sina armar runt mig. Jag smakade på vinet och det var riktigt gott. Det måste ha varit jättedyrt. Jag tog en klunk till.
"Easy with that, we don't want you to be like yesterday" skrattade Harry i mitt öra och jag räckte ut tungan upp mot honom, sen skrattade jag med.
"I was really embarrasing, wasn't I?" sa jag och fnissade.
"You're to amazing to be embarrasing" sa han och kramade mig lite hårdare.
"Harry... we've only known each other for a couple of days, why are you doing all of this?"
"I don't know. It's something about you Carrie." jag log när han sa det. "But there's something I would need to talk to you about" när han sa det blev jag bekymrad och vände mig mot honom istället.
"What is it?" frågade jag.
"You know when we met the first time, and I told you we were going on tour soon... well, I'm leaving tomorrow. For 2 months." han såg ledset på mig. "The thing is.. I really do like you. So, so much. So if I leave tomorrow, I would like to keep getting to know you when I come back. I'm starting to get feelings for you Carrie, even though we've only known each other for 3 days. Will you wait for me to come back? Or do you like someone else? You might even have a boyfriend.." jag var tvungen att avbryta honom där, då han började se lite ledsen ut.
"Harry, I do not have a boyfriend. I'm sad that you're leaving tomorrow, but I'll wait for you to come back. But you have to promise not to find anyone else, 'cause that would break my heart, 'cause.... I really do like you too." Harry log. Han böjde sig fram och gav mig en kyss och jag besvarade den. Hans tunga strök över min underläpp och bad om att få komma in, och jag stack ut tungan lite försiktigt och började leka med hans. Vi kysstes ett tag till, sedan drog Harry ifrån och tog upp handen mot min kind och strök den försiktigt och såg mig i ögonen.
"You're special, Carrie"
Comment the photo
10 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/1dfanfiction/501080168/
Visa toppen
Show footer