March
Tuesday 24 January 2012 photo 1/1
|
Tears Dry On Their Own
One Direction fanfiction
Del 7 – I'm so sick of being lonely
Dagarna passerade. Jag kände mig som en zombie, allt som hände omkring mig gjorde inget intryck på mig. Jag märkte inte när folk pratade med mig, jag märkte inte ens att jag började hyvla på min hand mot rivjärnet när ostbiten jag höll i tagit slut. Jag suckade när jag såg blodet rinna över handen och gick för att skölja av den. Sedan plåstrade jag om den och sen fortsatte jag göra min middag. Jag åt inte mycket längre, jag brukade göra mycket av en maträtt sen åt jag det resten av veckan. Det blev oftast makaroner med ost.
Jag tog min skål med mat och gick ut i vardagsrummet. Jag hade flyttat hemifrån till en liten lägenhet i stan. Mamma och pappa tyckte inte om att jag bara låg hemma och var deprimerad, så de köpte en lägenhet till mig för att försöka få mig att hitta andra, nya människor och kanske gå ut då och då.
Jag slevade sakta in maten i munnen och tittade på musikvideorna som rullade på på MTV. Jag saknade musiken. Jag hade slutat med det också när Harry hade... ja, det där. När Lady Gagas musikvideo tagit slut dök plötsligt Harry upp på skärmen. Det konstiga var att det bara var Harry, killarna fanns inte med. När bilden zoomade ut från hans ansikte såg jag var han befann sig någonstans. Videon utspelade sig på taket Harry hade tagit mig till. Den var filmad i solnedgången, och det låg uppdukat med en filt och en korg med jordgubbar och vin och filtar. Han satt med benen i skräddarställning med en svart akustisk gitarr i famnen och kollade ut över husen när han sjöng. Jag lyssnade på texten och allt han sjöng var saker vi gjort tillsammans. Låten slutade med att Harry sjöng "I miss you", lade ner gitarren på filten bredvid sig och lade sig ner på rygg. En tår rullade nerför min kind och jag sträckte mig efter min mobil. Jag hade tagit bort Harrys nummer men jag och Louis höll fortfarande kontakten och pratade då och då. Jag knappade in ett sms till honom.
"Hey Lou. Just saw Harry's new video. What's up with that?"
"Didn't he say that quite clearly in the end of the song?"
"He was the one who broke up with me"
"And he regrets it. The only thing he wanted was for you not to get hurt. He's still in love with you."
Jag slängde mobilen bredvid mig i soffan. Jag reste mig och gick med bestämda steg mot mitt sovrum och tog fram lite rena kläder, sen gick jag och tog en varm dusch.
Jag ringde på dörrklockan och väntade. Jag hörde fotsteg och dörren öppnades. Och där stod han. Hans ögon blev stora som golfbollar och sedan anföll han mig med en kram.
"I've missed you" sa han och jag hörde hur hans röst darrade.
"I've missed you too, turtle."
Han släppte sitt grepp och tittade mig i ögonen. Han log med blanka ögon. Jag log tillbaks. Det var första gången jag log sedan jag varit på konserten med killarna. Jag hoppade på honom och klämde benen runt hans midja och han höll mina lår i ett fast grepp.
"It was a beautiful song" sa jag mot hans läppar och kysste honom ömt. Jag drog ifrån och tittade på Harry igen och hans fina, gröna ögon. Då såg jag över Harrys axel att någon stod längre in i hallen. Det var Louis. Han log och gjorde tummen upp mot mig. Jag log och gjorde en slängkyss mot honom och han hoppade upp i luften och låtsades fånga den och stoppa den i sin ficka. Jag skrattade, och då vände sig Harry om för att se vad jag skrattade åt.
"Loouu! Don't ruin our moment you bastard!" sa han, men började sen skratta.
"Okay I'll go just wait a second.." sa han och fick ett konstigt ansiktsuttryck.
"Louis, don't you dare" sa Harry som tydligen visste vad det ansiktsuttrycket betydde.
"Too late" sa Louis och en ljudlig fis hördes i hallen. Jag näst intill dog av skratt och hoppade ner från Harry och lade mig ner på golvet och asgarvade. Louis härmade ett ondskefullt skratt och sprang därifrån. Jag låg kvar på golvet och skrattade och snart gjorde Harry samma sak.
"That was just mental" sa Harry mellan skratten. Vi lugnade ner oss och våra skratt dog ut efter ett par minuter. Till slut bara låg vi där och tittade upp i taket. Jag rullade bort till Harry och satte huvudet i händerna och bara tittade på honom. Hans smaragdgröna ögon letade upp mina och han log.
"What is it?" frågade han.
"I want ice cream!" sa jag och log.
"What?" skrattade Harry "It's in the middle of december but okay, let's go buy some ice cream for my princess" sa Harry och reste sig upp. Han sträckte ut händerna mot mig för att hjälpa mig upp. Jag tog emot dem och ställde mig upp. Vi lånade Louis bil och körde till närmsta affär för det snöade hej vilt utomhus. När vi kom in i affären luktade det apelsin och glögg. De hade ställt fram alla julvaror då julafton bara var ett par veckor iväg. Jag valde en twister och Harry valde en magnum mandel. När vi gått ut och satt oss i bilen igen satte jag på radion. Den spelade Beyonce.
"What do you want for christmas?" frågade Harry mig.
"You" sa jag och pussade hans glasstäckta läppar.
"No but seriously"
"I can't tell you what I want. If I do that you're gonna give me that precise thing and I'd know it. I want it to be a surprise."
"You just made a hell lot harder" sa Harry och skrattade.
"Yeah, but I'm not gonna ask you what you want so you'll be surprised too" log jag.
"You're too kind" sa Harry och blinkade med ena ögat. Sen lutade han sig fram och kysste mig. Han smakade vaniljglass och jag kunde inte låta bli att dra mina fingrar genom hans lockar. Plötsligt känner jag något kallt på kinden och det är Harry som tryckt sin glass i mitt ansikte.
"Now it's war" skrattade jag och virade in min glass i hans krylliga hår.
"What the hell?! In the hair?!" skrattade Harry som blev en aning förvånad.
"Yes. And this is now mine, thank you" sa jag och tog det som var kvar av hans glass och åt upp.
"Not fair" sa han och tittade på mig med hundvalpsblicken.
"You can have this" sa jag och pekade på min kladdiga kind. Harry skrattade, startade bilen och körde tillbaka till han och Louis lägenhet, med glassen kvar i håret.
----------------------------------------------------------------
hej alla superfina och söta Directioners som följer min fanfic! hoppas ni gillade den nya delen! tyvärr så kommer jag inte skriva på några dagar, dels för att jag ska hem till min pappa där jag inte kommer ha tillfälle att skriva och dels för att det är lite trassligt med familjen och min pojkvän just nu... jag kommer inte sluta skriva, kommer bara ta några dagar innan nästa del kommer ut. jag fortsätter skriva så fort jag känner mig lite gladare! hoppas ni inte slutar läsa den pga detta, ni är verkligen jättegulliga som kommenterar och säger att ni gillar den, det betyder så mycket! <3 TACK för att ni sätter ett leende på mina läppar varje dag!
Dagarna passerade. Jag kände mig som en zombie, allt som hände omkring mig gjorde inget intryck på mig. Jag märkte inte när folk pratade med mig, jag märkte inte ens att jag började hyvla på min hand mot rivjärnet när ostbiten jag höll i tagit slut. Jag suckade när jag såg blodet rinna över handen och gick för att skölja av den. Sedan plåstrade jag om den och sen fortsatte jag göra min middag. Jag åt inte mycket längre, jag brukade göra mycket av en maträtt sen åt jag det resten av veckan. Det blev oftast makaroner med ost.
Jag tog min skål med mat och gick ut i vardagsrummet. Jag hade flyttat hemifrån till en liten lägenhet i stan. Mamma och pappa tyckte inte om att jag bara låg hemma och var deprimerad, så de köpte en lägenhet till mig för att försöka få mig att hitta andra, nya människor och kanske gå ut då och då.
Jag slevade sakta in maten i munnen och tittade på musikvideorna som rullade på på MTV. Jag saknade musiken. Jag hade slutat med det också när Harry hade... ja, det där. När Lady Gagas musikvideo tagit slut dök plötsligt Harry upp på skärmen. Det konstiga var att det bara var Harry, killarna fanns inte med. När bilden zoomade ut från hans ansikte såg jag var han befann sig någonstans. Videon utspelade sig på taket Harry hade tagit mig till. Den var filmad i solnedgången, och det låg uppdukat med en filt och en korg med jordgubbar och vin och filtar. Han satt med benen i skräddarställning med en svart akustisk gitarr i famnen och kollade ut över husen när han sjöng. Jag lyssnade på texten och allt han sjöng var saker vi gjort tillsammans. Låten slutade med att Harry sjöng "I miss you", lade ner gitarren på filten bredvid sig och lade sig ner på rygg. En tår rullade nerför min kind och jag sträckte mig efter min mobil. Jag hade tagit bort Harrys nummer men jag och Louis höll fortfarande kontakten och pratade då och då. Jag knappade in ett sms till honom.
"Hey Lou. Just saw Harry's new video. What's up with that?"
"Didn't he say that quite clearly in the end of the song?"
"He was the one who broke up with me"
"And he regrets it. The only thing he wanted was for you not to get hurt. He's still in love with you."
Jag slängde mobilen bredvid mig i soffan. Jag reste mig och gick med bestämda steg mot mitt sovrum och tog fram lite rena kläder, sen gick jag och tog en varm dusch.
Jag ringde på dörrklockan och väntade. Jag hörde fotsteg och dörren öppnades. Och där stod han. Hans ögon blev stora som golfbollar och sedan anföll han mig med en kram.
"I've missed you" sa han och jag hörde hur hans röst darrade.
"I've missed you too, turtle."
Han släppte sitt grepp och tittade mig i ögonen. Han log med blanka ögon. Jag log tillbaks. Det var första gången jag log sedan jag varit på konserten med killarna. Jag hoppade på honom och klämde benen runt hans midja och han höll mina lår i ett fast grepp.
"It was a beautiful song" sa jag mot hans läppar och kysste honom ömt. Jag drog ifrån och tittade på Harry igen och hans fina, gröna ögon. Då såg jag över Harrys axel att någon stod längre in i hallen. Det var Louis. Han log och gjorde tummen upp mot mig. Jag log och gjorde en slängkyss mot honom och han hoppade upp i luften och låtsades fånga den och stoppa den i sin ficka. Jag skrattade, och då vände sig Harry om för att se vad jag skrattade åt.
"Loouu! Don't ruin our moment you bastard!" sa han, men började sen skratta.
"Okay I'll go just wait a second.." sa han och fick ett konstigt ansiktsuttryck.
"Louis, don't you dare" sa Harry som tydligen visste vad det ansiktsuttrycket betydde.
"Too late" sa Louis och en ljudlig fis hördes i hallen. Jag näst intill dog av skratt och hoppade ner från Harry och lade mig ner på golvet och asgarvade. Louis härmade ett ondskefullt skratt och sprang därifrån. Jag låg kvar på golvet och skrattade och snart gjorde Harry samma sak.
"That was just mental" sa Harry mellan skratten. Vi lugnade ner oss och våra skratt dog ut efter ett par minuter. Till slut bara låg vi där och tittade upp i taket. Jag rullade bort till Harry och satte huvudet i händerna och bara tittade på honom. Hans smaragdgröna ögon letade upp mina och han log.
"What is it?" frågade han.
"I want ice cream!" sa jag och log.
"What?" skrattade Harry "It's in the middle of december but okay, let's go buy some ice cream for my princess" sa Harry och reste sig upp. Han sträckte ut händerna mot mig för att hjälpa mig upp. Jag tog emot dem och ställde mig upp. Vi lånade Louis bil och körde till närmsta affär för det snöade hej vilt utomhus. När vi kom in i affären luktade det apelsin och glögg. De hade ställt fram alla julvaror då julafton bara var ett par veckor iväg. Jag valde en twister och Harry valde en magnum mandel. När vi gått ut och satt oss i bilen igen satte jag på radion. Den spelade Beyonce.
"What do you want for christmas?" frågade Harry mig.
"You" sa jag och pussade hans glasstäckta läppar.
"No but seriously"
"I can't tell you what I want. If I do that you're gonna give me that precise thing and I'd know it. I want it to be a surprise."
"You just made a hell lot harder" sa Harry och skrattade.
"Yeah, but I'm not gonna ask you what you want so you'll be surprised too" log jag.
"You're too kind" sa Harry och blinkade med ena ögat. Sen lutade han sig fram och kysste mig. Han smakade vaniljglass och jag kunde inte låta bli att dra mina fingrar genom hans lockar. Plötsligt känner jag något kallt på kinden och det är Harry som tryckt sin glass i mitt ansikte.
"Now it's war" skrattade jag och virade in min glass i hans krylliga hår.
"What the hell?! In the hair?!" skrattade Harry som blev en aning förvånad.
"Yes. And this is now mine, thank you" sa jag och tog det som var kvar av hans glass och åt upp.
"Not fair" sa han och tittade på mig med hundvalpsblicken.
"You can have this" sa jag och pekade på min kladdiga kind. Harry skrattade, startade bilen och körde tillbaka till han och Louis lägenhet, med glassen kvar i håret.
Comment the photo
jag ska faktiskt twittra harry o com hur sjukt duktig du är :D
wellwell, hoppas det löser sig för dig och att du verkligen inte slutar skriva för du har talang tjejen! :o
24 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/1dfanfiction/501235174/
Visa toppen
Show footer