July
Friday 8 January 2010 photo 1/1
|
det känns så overkligt, det här har inte hänt. jag vet att livet inte är rättvist, men det ska inte vara så här orättvist heller! jag har inte insett än att du verkligen är borta. jag tror fortfarande att jag drömmer en mardröm, och jag vill inget annat än att vakna upp och veta att du finns där på andra sidan häcken i ditt gula hus med din familj. det är först nu jag inser att jag aldrig kommer få se dig, min barndomsvän, igen. jag har så många minnen med dig sen vi var små och lekte. jag kommer ihåg när du skulle visa hur duktig du var på golf, och när du skulle svinga klubban stog jag för nära, så du slog mig i huvudet. eller när det var snökaos och vi lekte på min uppfart. det var du som sa till mig, när vi kanske gick i trean och fyran, att om jag höll händerna platta längs sidan av kroppen så skulle jag springa snabbare. och vet du vad? det gör jag än idag. jag vill inte ta farväl till dig än, eller, det vill jag väl aldrig göra. det som hände är en sak som aldrig ska få hända. jag vet inte vad jag ska säga, mer än att jag aldrig kommer glömma bort dig. för mig är du inte död och borta, utan du är på semester på en plats där ingenting ont kan hända dig längre. du är på en plats där du alltid har ditt leende på läpparna och där du nu får träffa dina nära och kära som också är på semester. fan joel, det var inte så här det skulle sluta.
vi kommer alltid att tänka på dig, och vet du vad? snart ses vi igen <3
vi kommer alltid att tänka på dig, och vet du vad? snart ses vi igen <3
Visa toppen
Show footer