Thursday 25 December 2008 photo 49/143
|
glasögon,
rufsigt okammat hår
"snobb kläder"
jag sitter i sängen och du går runt i rummet.
du slänger ner saker i en väska
går fram till mig och ger mig en snabb puss
sjunger med till musiken som inte alls passar till dina kläder
tittar på mig och frågar vad det är
det går inte att beskriva.
det känns som för två år sedan
kännslan jag fick just den sekunden.
det känndes som jag hoppat tllbaka tv år i tiden
och allt va som det va då
det va i och försej ett annat hus men bilden var den samma
du var dig så lik
att jag höll på att börja gråta
jag tror inte du märkte det men jag blev riktigt jävla chockad
jag trodde den personen var borta ur mitt liv för evigt
men tydlige inte
han kommer alltid finnas kvar inom dig
men jag tror han har bytt attityd
för jag har bara sett hans utseende.
den kaxiga och till och med elaka attityden
den är som bortblåst
jag hoppas jag aldrig mer behöver komma hem gråtandes från dig
dem två åren utan dig
jag ville inte erkänna det när det hände men nu kan jag
jag tänkte på dig
det gjorde jag
men det jag tänkte på var en blandning av det jag sett i skolan
och det jag mindes från förr
men jag kunde aldrig tänka mig att det skulle bli såhär.
men som jag sagt så många gånger förr
jag är evigt tacksam att det blev som det blev.
jag älskar dig Rasmus
rufsigt okammat hår
"snobb kläder"
jag sitter i sängen och du går runt i rummet.
du slänger ner saker i en väska
går fram till mig och ger mig en snabb puss
sjunger med till musiken som inte alls passar till dina kläder
tittar på mig och frågar vad det är
det går inte att beskriva.
det känns som för två år sedan
kännslan jag fick just den sekunden.
det känndes som jag hoppat tllbaka tv år i tiden
och allt va som det va då
det va i och försej ett annat hus men bilden var den samma
du var dig så lik
att jag höll på att börja gråta
jag tror inte du märkte det men jag blev riktigt jävla chockad
jag trodde den personen var borta ur mitt liv för evigt
men tydlige inte
han kommer alltid finnas kvar inom dig
men jag tror han har bytt attityd
för jag har bara sett hans utseende.
den kaxiga och till och med elaka attityden
den är som bortblåst
jag hoppas jag aldrig mer behöver komma hem gråtandes från dig
dem två åren utan dig
jag ville inte erkänna det när det hände men nu kan jag
jag tänkte på dig
det gjorde jag
men det jag tänkte på var en blandning av det jag sett i skolan
och det jag mindes från förr
men jag kunde aldrig tänka mig att det skulle bli såhär.
men som jag sagt så många gånger förr
jag är evigt tacksam att det blev som det blev.
jag älskar dig Rasmus
Comment the photo
2 comments on this photo