November
Sunday 2 March 2014 photo 4/7
|
Change
Ett porlande av en bäck i mitt hjärta. Så fast vid den typen av naturnära metaforer. Kanske är det för att göra mig själv naturtrogen, för att göra mig själv verklig. Verkligheten är en illusion, men ändå. När du rör vid mig är det nästan som om slöjan dras undan. När du knullar mig hårt och länge kan jag nästan tro att jag är en del av den här världen.
Jag är det inte. Jag har betraktat den på avstånd i århundraden, innan jag slutligen tog steget in i den. Det var som att låta tårna nudda vid vattenytan, låta hela foten sjunka ned i djupet, sedan resten av kroppen. Först var det obehagligt. Först var det nytt och skrämmande. Sedan vande jag mig. Man vänjer sig alltid. Och nu, nu är jag här.
Annons
Visa toppen
Show footer