Sunday 2 March 2014 photo 6/7
|
Det tar tid att tänka om. Det är kanske det som tar mest tid. Att smälta in är första steget, men det är nästan inget steg alls. För någon som mig går det automatiskt, kameleontartat. Omtänkandet är någonting helt annat, för det är någonting som är i mig som jag måste förändra. En form av mytomani, att försöka lura i mig själv att jag är en av er, att jag är mänsklig. Det yttre är inga som helst problem, för det yttre är bara att förändra hur ni ser mig, ni som aldrig har sett mig förr. Det är annorlunda med det inre, med hela tankeverksamheten och mitt beteende. Jag har levt mycket länge med mig själv. Jag känner åtminstone en del av mitt väsen, och det fungerar inte så här. Jag har växt upp med höghus och asfalt som en myt. I närheten av mörkrets magi, men långt ifrån nattklubbar och blinkande skyltar, gatlyktor.
Annons