August
Thursday 13 August 2009 photo 1/1
|
låt mig bara försvinna ett år eller två...
varför finns det ingen som kan va som jag? varför är det inte bara jag som känner så i den här familjen? satans jävla mellanskikt.
äntligen verkar till o med pappa inse att karlshamn är hålan of all. bara mamma som nöjer sig för nu med sitt "hyfsat-liv". iaf jag vill inte vakna upp en dag o inse att åren bara försvann o man bara nöjde sig. inte som hon är på väg att göra iaf. ingen trivs här längre. hur svårt kan det va att bara inse det? för 10 år sedan var det perfekt, men inte nu längre.
jag vet att jag borde ta tag i livet. plugga, jobba, flytta. men jag orkar ju inte! ge mig två flaskor vin o låt mig sova ett år eller två... eller ett hårt slag i huvudet till så jag tillåts att sova bort mina dagar. jag vill flytta till, eller iaf befinna mig i, lund nu! träffa issan igen, så som det var förr. jag vill ha ida hos mig hela jäkla tiden. hon får helt enkelt flytta med. vill bara visa mamma o pappa att jag visst kan klara mig själv. att jag visst kan jobba o ha hästarna, o ha mat på bordet o en säng o sova i. just nu känns det inte som om de tror de... o jag börjar nästan tro dem. men ändå är det så mycket som håller mig kvar här, iaf detta året. hästarna, alltid dessa hästar. o ja mamma, jag är så jävla glad att jag har dem, o jag orkar inte försvara det i all jävla evighet. nöj dig bara! iaf med det. inse att utan dem hade jag aldrig någonsin lämnat sängen!
varför finns det ingen som kan va som jag? varför är det inte bara jag som känner så i den här familjen? satans jävla mellanskikt.
äntligen verkar till o med pappa inse att karlshamn är hålan of all. bara mamma som nöjer sig för nu med sitt "hyfsat-liv". iaf jag vill inte vakna upp en dag o inse att åren bara försvann o man bara nöjde sig. inte som hon är på väg att göra iaf. ingen trivs här längre. hur svårt kan det va att bara inse det? för 10 år sedan var det perfekt, men inte nu längre.
jag vet att jag borde ta tag i livet. plugga, jobba, flytta. men jag orkar ju inte! ge mig två flaskor vin o låt mig sova ett år eller två... eller ett hårt slag i huvudet till så jag tillåts att sova bort mina dagar. jag vill flytta till, eller iaf befinna mig i, lund nu! träffa issan igen, så som det var förr. jag vill ha ida hos mig hela jäkla tiden. hon får helt enkelt flytta med. vill bara visa mamma o pappa att jag visst kan klara mig själv. att jag visst kan jobba o ha hästarna, o ha mat på bordet o en säng o sova i. just nu känns det inte som om de tror de... o jag börjar nästan tro dem. men ändå är det så mycket som håller mig kvar här, iaf detta året. hästarna, alltid dessa hästar. o ja mamma, jag är så jävla glad att jag har dem, o jag orkar inte försvara det i all jävla evighet. nöj dig bara! iaf med det. inse att utan dem hade jag aldrig någonsin lämnat sängen!
Visa toppen
Show footer