Tuesday 2 September 2008 photo 1/1
|
Smärtan...
När den väl sätter sig... så lämnar den aldrig igen...
Den varelse vars själ äro ren, dig jag avguda
Den varelse vars liv äro glädjefullt, dig jag mig för glädjas
Den varelse vars liv äro lika smärtsamt som livet mig själv begetts...
Dig jag trösta, hand i hand
Låtom oss de karga vinterbergen bevandra, likt två själar i vinden blåsa
Låtom oss ljuset i liven våra bevara, likt morgonens första gryningsskymt
Låtom oss kvittra som nyvakna fåglar i dagens lysande värme
Låtom oss glädjas utav de vackra löven falla i kvällens aftonsol
Och låtom oss till sömns tillsammans vandra likt två änglar mot himmelsportarna flyga
Min vän...
--
Kände för o skriva nåt
När den väl sätter sig... så lämnar den aldrig igen...
Den varelse vars själ äro ren, dig jag avguda
Den varelse vars liv äro glädjefullt, dig jag mig för glädjas
Den varelse vars liv äro lika smärtsamt som livet mig själv begetts...
Dig jag trösta, hand i hand
Låtom oss de karga vinterbergen bevandra, likt två själar i vinden blåsa
Låtom oss ljuset i liven våra bevara, likt morgonens första gryningsskymt
Låtom oss kvittra som nyvakna fåglar i dagens lysande värme
Låtom oss glädjas utav de vackra löven falla i kvällens aftonsol
Och låtom oss till sömns tillsammans vandra likt två änglar mot himmelsportarna flyga
Min vän...
--
Kände för o skriva nåt
Annons