March
Thursday 10 December 2009 photo 1/3
|
Livet är mycket konstigt.
Det är till exempel ett obeskrivligt faktum att vi alla är gjorda av samma ämne som de mest intelligenta, kreativa, fantastiska livsformerna i hela universum.
Dessutom är vi sammansatta av precis samma materia som de högsta bergen på jorden och de starkast lysande stjärnorna i vår galax. det gäller förstås också för potatisar, sniglar och köttfärslimpor – kanske är det därför som det är så mycket här i livet som är svårt att förstå.
Till att börja med, varför är vi så överdrivet imponerade och intresserade av stora dåd och ting, när det faktiskt är de pyttesmå sakerna som tillsammans gör det stora möjligt?
Varför försöker vi alltid skapa egna små världar där vi kan inbilla oss att vi har fullständig kotroll på vår tillvaro, när vi ändå bara kan vara helt säkra på att vi inte har det?
Varför fortsätter vi att tjata om att det viktigaste av allt är vara sig själv, och sen finna oss i att vara pinsamt lika i så gott som allt här i livet?
Varför tror barn på älvor när vuxna inte gör det?
Och varför hakar vi så ofta upp oss på sånt som vi inte är överens om, när det ju är skillnaderna som gör livet intressant?
Halva världen är ju trots allt upp och ner, så det finns absolut ingen anledning att vi skulle vara överens om allting.
Varför väljer vi att bråka och slåss när känslorna svallar, när det är mindre farlig, mycket roligare och lika avslappnade att dansa salsa?
Och varför dras vi till varandra när vi ändå har så många taggar utåt kring våra innersta tankar och känslor att vi aldrig kommer någon riktigt nära?
Kanske känner man sig förvirrad av att livet inte alltid är vad det verkar.
Vi har alla skygglappar på och ser bara det vi vill se. När vi till slut öppnar ögonen blir vi nog chockade av hur blinda vi har varit när vi betraktat världen och fått den att stämma med våra egna små planer.
Med skygglapparna borta kan vi titta på oss själva och ställa sakliga frågor om universum och vår plats i det.
Med andra ord, söka meningen med livet.
Så vad är då meningen med livet? Tja, det sägs att ju ofta att ”livet är en resa”, men vart?
Somliga säger att livet inte har nån mening, det bara ”är”. Jösses, vad djupt!
Sedan finns det de som menar att vi bara är här för att bilda familj. När allt kommer omkring ligger vårt desperata behov av att fortplanta sig i våra gener.
Det skulle i såna fall betyda att hela vår existens styrs av våra primitiva sexuella behov. Visst, en långhelg, men hela vår existens?!
Jag skulle inte tro det.
Om du tror det så ska jag berätta en hemlis för dig…
DET ÄR JU HELT IDIOTISKT!!!
Det enda som klingar genom alla dessa teorier om livet är kärleken <3
Kärlek, i all dess bräcklighet, är den enda mäktiga och bestående kraft som ger verklig mening åt vårt dagliga liv.
Och nu pratar jag inte om romantisk kärlek som puss och kram, även om den e awesome!
Det är ett välkänt faktum att ett brustet hjärta gör mycket mera ont än citron i ett skärsår.
Men den kärlek jag pratar om är elden som brinner inom oss alla. Lågan som inte för allt i världen får blåsas ut, den inre värme som hindrar våra själar från att frysa till is i förtvivlan om vintern. Det är kärleken till själva livet.
Den ger dig lust och får dig att förstå att vissa saker är värda att dö för, men ännu fler är värda att leva för.
Och om din låga slocknar nån gång är det bara att be nån du känner om att få låna lite tills vidare. Men glöm ALDRIG bort att lämna tillbaks den .
Vi inspireras att möta varje ögonblick på samma sätt som vi möter en gammal vän på flygplatsen, att fånga möjligheten att uttrycka oss och glädjas åt att vi finns till.
Kärleken till livet får oss att vilja hjälpa andra bara för att det känns bra.
Hur kommer det sig att just du är här? Vad är det som just du älskar?
Folk som inte ställer sig dessa frågor går oundvikligen genom livet och undrar var festen är?
De känner sig ofta övergivna, eller kan bara inte sätta fingret på det, men känner att allt suger.
Sanningen är att vi ofta är så fokuserade på vad vi gör att vi bara går dit näsan pekar.
Men vad fan håller vi EGENTLIGEN på med?
Vår tid är full av störande moment, omöjliga tidsramar och jobbiga prioriteringar.
Gränsen mellan dag och natt suddas ut.
Vi dras ner i en lavin av rädsla och begär och slungas ut i en kapplöpning som vi aldrig kan vinna. Så vi springer och kutar och jäktar för att komma till en perfekt punkt i livet, men sen då?
Det är precis som när vi åkt hela vägen till affären och sen inte kommer ihåg vad man skulle handla.
Så många av oss börjar med drömmar om ett underbart och fritt liv, men det är oftast långt ifrån där vi hamnar.
Sorgligt nog upptäcker vi detta först på slutet, när det är försent. Det går inte att börja om från början. Och tro mig, det finns massor av hemska känslor i världen. Som ”bubblor i badet”- skammen, ”fotsvett i skoaffären”- genansen, ”jag kan inte fatta att jag gjorde / (inte) det”-ångesten.
Men av alla hemska känslor som får dig att må illa känns ingen hälften så dåligt som att veta att man hade chansen att göra vad man ville, och inte tog den.
Så vad är det du brinner för? Vad sattes du till världen för att göra? Svaret på dessa frågor ger dig nyckeln till livets stora mysterium.
Det är så stor det kan bli.
Comment the photo
puss<33<br />
e i thailand sa inga riktiga bokstaver :P
Jag har samma tankar som du gör, exakt samma.
Men tyvärr så har allt jag har önskat mig gått åt helvete, så jag har tyvärr givit upp.
Vissa personer hittar bara inte lyckan eller svaren på sina frågor...
3 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/ahpuch/429681118/
Visa toppen
Show footer