4 Hela jobbiga månader sen .

Jag kan inte fatta att jag ha överlevt dom 4 månaderna
Och det kommer bli längre .

Jag kan fortfarande inte förstå att jag ha sett er .
Bill din underbara röst.
Toms vinkade.
Gustav det du gjorde i slutet var otroligt.
Georg ditt underbara spelande.

Åhh , toms och bills gittrande ögon.
Det finns inget finare än det .
Jag saknar hela den studen,
Jag fick uppleva min dröm 1,5 timme med malin kunde det bli bättre.

Om inte ni finns finns inte jag .

Tokio Hotel in my heart forever and ever (L)

Hade jag fått välja, så hade det fått vara för alltid. Jag vet inte hur länge jag grät, glömde inte för en sekund varför, men när jag äntligen slutade började jag gråta igen när jag insåg att om jag inte stått kvar där så länge, så hade jag kunnat se dem åka. Men det hade kanske varit värre? Att se killarna åka ifrån mig? Jag vet inte. Och jag vet inte om jag vill veta heller.
Det var en underbar dag, samtidigt som det var hemskt. Där, den 5 mars 2010, slutade en över hundra dagar lång resa. Men den gjorde det med kärlek, energi och rå power.
Tokio Hotel für immer und ewig. Det dröjer inte länge förrän de ser mitt face in the frontrow igen!! <3