Kaos i huvudet, som vanligt.

Borderline personlighetsstörning med dissociativa tendenser, eller vad de nu kallar det!

Episoder heter det nog, inte tendenser!

Ahaaa okay!
Vad betyder dissociativa???

Ungefär att när ångesten blir för hög, så stänger jag av och går helt på autopilot. Efteråt har jag ingen aning om vad jag gjort eller vad som hänt. Som hur man tog sig från punkt a till punkt b, eller att man gjort nåt med sig själv som man inte har någon aning om hur eller varför.
Man kopplar omedvetet bort sig själv för att slippa "verkligheten", på nåt vis. Det händer inte så ofta tack och lov, men när det väl händer är det rätt otäckt... efteråt, alltså.

Jotack, det kan jag mycket väl tänka mig.
När jag "stängs av" så tänker jag som vanligt.. eller ja, jag orkar inte lyssna på mina egna tankar då men jag minns iaf efteråt.

Jo, jag har sånna tillfällen med, föredrar nog dem. Som tur är så händer inte det andra så ofta dock, och betydligt mer sällan nu än vad det gjorde förr. Så det går åt rätt håll :)

Ja borderline är ju en sådan störning som kan försvinna när man blir lite äldre :-)

Jo och framförallt går jag ju i dbt-behandling nu med, träffar psyk två ggr i veckan och har gjort så ett bra tag nu... Det gör faktiskt skillnad, även fast jag inte trodde det i början. Men det är ju fortfarande mycket, och ofta, kaos i huvudet och känslomässigt..

Dbt? Inte kbt?

Nope, jag går dbt. Dialektisk beteendeterapi. Den är väl i princip framtagen speciellt för borderline-are som jag fattat det!

Ah.. tänkte det var beteendeterapi för folk med svår dialekt ;)

Jo du vet norrländska.. vi är ju så fåordiga så det blir svårtförstått för sörlänningarna... ;)

Ja. Du har skrivit fler ord här än hela norra Svergie använt på 10 år ;-)

Hahahah ja jag menar ju det! Du ser, behandlingen hjälper.. ;)

Hahahaha.
Enda problemet är att du kommer bli förvisad från Nordlandet ;)

Jo det förstås.. Får väl hitta någon annan del av sverige där det finns någon vänligt sinnad människa som kan tänka sig att stå ut med mig =)

Någonstans i landet där det bara bor EN människa? Det låter lite tråkigt i längden.. :P

Nej det behöver ju inte bara bo en människa där, men bättre om EN är vänligt sinnad än om alla är ovänliga... :) Kanske skulle sagt "minst en" istället då, bättre så? =)

Mjo.. lite. Men det låter ändå lite snålt med 2 - 3 människor!
Eller du menade kanske ändå fler? :O

Minst en ger ju ingen begränsning. Jag brukar dock inte röra mig i speciellt stora flockar, och ibland är ett fåtal nära vänner allt man behöver.. :)

Sant det!
Mitt dilemma är att jag ibland behöver vara själv.
Det är svårt att kombinera med vänner ibland. Alla förstår inte..

Jo jag känner igen den känslan, jag är nog lite likadan. Fast jag har inte så jättemånga kompisar som jag umgås regelbundet med heller, så som det är nu så är det inga problem att jag vill vara själv emellanåt.
Min bäste vän är dock väldigt lik mig i mångt och mycket, ibland kan han komma hit och bara säga att han vill vara här, men ändå ensam. Vi kan sitta i olika rum bra länge, ensamma men ändå tillsammans. Det är inte många som man kan vara så med...

Nej, det är ju inte det. Måste ju nästan vara någon som själv har någon diagnos.
Var på en föreläsning igår faktiskt, en tjej som har ADD som jag.
Hon berätta att när hon bodde med en kompis ett tag hade de en deal att de sa god morgon och god natt till varandra. Resten av tiden pratade de inte alls. De bodde i en 1:a tillsammans..
Ibland när hon inte klarar saker ringer hon någon vän som t ex bara sitter i bilen för hon skall klara åka och tanka. Hon kallar det "body double". Bara någon som ger henne energi nog för stunden att klara något.

Ja precis, han har ju själv mått dåligt förr, innan vi lärde känna varandra (han gör det väl visserligen fortfarande i perioder, men inte på samma sätt som förr), så det är väl därför vi förstår just de sidorna hos varandra. Väldigt skönt med en sån vän.

Jaså, intressant! Ja det är ju olika vad som funkar för alla, vad bra att hon hittade sådana lösningar, måste ju ha känts riktigt bra.

Ja verkligen. Skall försöka nå dit jag med.
Hon äter ingen medicin längre och driver ändå ett företag där hon är frisör, spaterapeut och konstnär :-)

Vad härligt! En bra förebild då =)

Kan man säga ja :)