Tuesday 4 November 2008 photo 1/1
|
Om man uttrycker sig på ett annat sätt. Genom att inte slå och sparka, skrika och skälla på omvärlden så tror jag att världen i sig kan bli bättre. Men man måste få skrika, sparka, slå och skälla ibland. Det har man som människa, eller levande varelse i huvud taget, rätt till. Men hur kan det hänga ihop? Att man inte ska vara arg, men ändå har rätt till det? Tänk lite. Finns det någon lösning? Eller rättare sagt.. Finns det någon lösning för alla? Nej. Alla kan inte låta bli att vara arga på sin omvärld. Frågan är om någon kan det. Men om det inte går att undvika, vad ska vi göra då? Ska vi bara ta emot alla skrik och sparkar? Ska vi fortsätta att dela ut lika många skäll och slag? På ett sätt. Men går det att göra det på det sättet? Nej. Inte för alla. Men för några. Och för dom några är det viktigt. Om man inte blir arg mår man inte bra. Då har man för många känslor inom sig samtidigt. Kan man då uttrycka sig på ett annat sätt om man är dessa några? Ja. Eller jag tror att alla kan göra det. Men jag tror att man väljer den andra vägen för att det är så mycket lättare. Det är så mycket lättare att slå och sparka än att inte göra det. Tror dom. Men det är inte att inte slå och sparka. Jag tror tvärtom att man slår och sparkar mer. Men på ett sätt som bara man själv förstår. Och det är bra. För då slipper man att göra illa någon annan. Men någon annan. Eller dom flesta andra. Som inte förstår. Kan misstolka din ilska och tro att den betyder sorg, ensamhet eller något annat. Men jag tror att det är ilska som ställer frågor. Ilska bidrar till frågetecken. Sorg till punkter och ensamhet till utropstecken. Men det beror nog också på vem det är. För mig är det så. Men jag är inte säker. För då skulle det betyda att jag är sorgsen. Men för tillfället är jag bara likgiltig. Jag tor att man kan uttrycka sig på olika sätt. Inte bara när det gäller ilska. Utan alla känslor som riskerar att gå ut över omvärlden. För omvärlden brukar vara så ofrivillig att lyssna på känslor. Av vilken sort det än är. Det är därför jag föredrar att visa mina känslor på ett annat sätt. Mer än med bara ord, skrik, slag och sparkar. Jag förmedlar den till mig själv och till dom som vill lyssna eller se med en rytm, en rörelse eller en bild. Ibland i skriftlig form. Det finns nog många som tror att jag är dum i huvudet. Dom har säkert rätt. Men fram tills att det är bevisat tänker jag försöka fortsätta med att visa mina känslor på ett annat sätt. Tills dess att någon lyssnar.
Läs om du vill.
Comment the photo
12 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/allasajsa/290662982/