Monday 1 February 2010 photo 1/1
|
Innan jag träffade dig //
Varför är ensamheten den smärta som sårar mest? När mörkret faller o tystnaden stiger.
Varför händer det här mig. Varför känner ja mig ensam så ofta?
Varför mår jag dåligt? När jag har allt man kan önska sig.
Varför lever jag? det är frågan jag ställer mig själv dagligen.
Det finns 2 vägar, en ensamhet o en tvärtemot.
För länge sen valde jag fel väg o jag försöker tränga mig igenom till den rätta vägen.
Men det är svårt. När mörkret stiger trotts att solen skiner.
När regnet faller utan moln. När jag blöder utan sår. När jag är bland massor med folk och även är ensam.
Är det bara jag? eller finns de fler som mig?
Varför just mig? Vad har jag gjort som gör så att jag måste gå igenom den här smärtan?
Det värsta är att jag får så jävla mycket uppmärksamhet men jag känner mig ändå ensam.
Varför har jag den känslan av att ja är 2 personer. Är det för att ena halva valde ensamhetens väg o andra halvan inte.
Är de för att all uppmärksamhet ja får hjälper mig att känna lycka, vänskap o kärlek, som gör så att min ena halva mår bra.
Är de ensamhetens väg som min andra halva gått som gör så jag inte mår bra.
Och hur kommer de sluta? om de nu kommer sluta.
Nu när jag träffat dig //
Är ensamheten en sjukdom som kan botas? Isåfall har jag hittat ett botemedel.
Den dagen jag blev kär i dig, är den dagen jag slutade må dåligt.
Den dagen jag blev tillsammans me dig, var den lyckligaste dagen i mitt liv.
När jag har dig vid min sida är det som att jag bara behöver en halva, o de är den halvan som mår bra.
För du är min andra halva. Utan dig är jag bara ett skal. Utan dig kan ja inte må bra.
Med dig klarar jag allt, För jag älskar dig så jävla mycket.
Innan jag träffade dig //
Varför händer det här mig. Varför känner ja mig ensam så ofta?
Varför mår jag dåligt? När jag har allt man kan önska sig.
Varför lever jag? det är frågan jag ställer mig själv dagligen.
Det finns 2 vägar, en ensamhet o en tvärtemot.
För länge sen valde jag fel väg o jag försöker tränga mig igenom till den rätta vägen.
Men det är svårt. När mörkret stiger trotts att solen skiner.
När regnet faller utan moln. När jag blöder utan sår. När jag är bland massor med folk och även är ensam.
Är det bara jag? eller finns de fler som mig?
Varför just mig? Vad har jag gjort som gör så att jag måste gå igenom den här smärtan?
Det värsta är att jag får så jävla mycket uppmärksamhet men jag känner mig ändå ensam.
Varför har jag den känslan av att ja är 2 personer. Är det för att ena halva valde ensamhetens väg o andra halvan inte.
Är de för att all uppmärksamhet ja får hjälper mig att känna lycka, vänskap o kärlek, som gör så att min ena halva mår bra.
Är de ensamhetens väg som min andra halva gått som gör så jag inte mår bra.
Och hur kommer de sluta? om de nu kommer sluta.
Den dagen jag blev kär i dig, är den dagen jag slutade må dåligt.
Den dagen jag blev tillsammans me dig, var den lyckligaste dagen i mitt liv.
När jag har dig vid min sida är det som att jag bara behöver en halva, o de är den halvan som mår bra.
För du är min andra halva. Utan dig är jag bara ett skal. Utan dig kan ja inte må bra.
Med dig klarar jag allt, För jag älskar dig så jävla mycket.
Comment the photo
du är mitt allt o mkt mer! :*
du kommer alltid att må bra för ja kommer aldrig att lämna dig! <33
du gör mig till den lyckligaste<33
Själv verkar jag, jaa... va ska man säga om mig ?^^..
thefailman..
12 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/alleholmberg/440830085/