Friday 11 September 2009 photo 2/9
|
Jag står på bron och tittar ner..
Ett steg till och jag finns inte mer..
Jag blundar och känner vinden i mitt hår..
Nerför kinden rinner sakta en tår..
I handen kramar jag ett kort på min bästa vän..
Jag viskar.. Förlåt men vi ses igen..
När jag precis ska ta mitt sista kliv ut..
Jag hör en röst.. Det får inte ta slut..
Jag vänder mig om. Det är min bästa vän som skriker..
Men jag bryr mig inte fast jag vet att jag sviker..
Jag tar ett sista andetag och försvinner sen ner..
Min bästa väns ögon är det sista jag ser..
Jag slår handen i väggen
Hela kroppen skakar
Jag är förtvivlad
Jag är förkrossad
Ena knogen blöder
Likaså mitt hjärta
Jag förstår inte
Jag vill nog inte förstå
Vad är det för fel?
Varför duger inte jag?
Varför ser du inte mig?
Jag slår handen i väggen
Men ingenting förändras
det känns inte bra att bli lämnad va?
det går inte att se den personen i ögonen för man vet...
jag är inte älskad av honom, jag är lämnad...ensam att bara gråta
fortsätt läs om du vill bli plågad ännu mer än du redan är
En liten flicka i världen ensam står,
hennes hjärta är fullt av blödande sår.
Ångesten i bröstet tynger henne hårt,
hon vill vara lycklig, varför är det så svårt?
Hennes kinder är våta av salta tårar,
hon vet hur mycket hårda ord sårar.
Hon var en gång ett barn som ofta log,
nu är det många år sedan hennes leende dog.
Flickans liv är längre ingenting värt,
Hon har förlorat allt som hon höll kärt.
Hennes dagar är fyllda av låtsad glädje o panik,
Nätterna är fulla av gråt o kvävda skrik.
Hon undrar om livet blott är ett spel,
varför måste allt kännas så fruktansvärt fel?
Flickan vill ta sitt liv, men för det krävs mod,
om det bara fanns någon som henne förstod!
Hon vill låta sig slukas av eldens heta lågor,
ja vad som helst för att ta död på sina plågor
Livet är ingen lättsam lek,
det är blott fyllt av ångest o svek.
Kanske går det så att flickan tar sitt liv någon dag,
det sorgligaste är, att flickan det är jag
Först stal han två kyssar,
Sen tog han min hand.
Sen stal han mitt hjärta,
Och satte i brand.
Högt uppe på berget,
Fanns ingen polis.
Jag har blivit bestulen,
Men har inga bevis..
Ett steg till och jag finns inte mer..
Jag blundar och känner vinden i mitt hår..
Nerför kinden rinner sakta en tår..
I handen kramar jag ett kort på min bästa vän..
Jag viskar.. Förlåt men vi ses igen..
När jag precis ska ta mitt sista kliv ut..
Jag hör en röst.. Det får inte ta slut..
Jag vänder mig om. Det är min bästa vän som skriker..
Men jag bryr mig inte fast jag vet att jag sviker..
Jag tar ett sista andetag och försvinner sen ner..
Min bästa väns ögon är det sista jag ser..
Jag slår handen i väggen
Hela kroppen skakar
Jag är förtvivlad
Jag är förkrossad
Ena knogen blöder
Likaså mitt hjärta
Jag förstår inte
Jag vill nog inte förstå
Vad är det för fel?
Varför duger inte jag?
Varför ser du inte mig?
Jag slår handen i väggen
Men ingenting förändras
det känns inte bra att bli lämnad va?
det går inte att se den personen i ögonen för man vet...
jag är inte älskad av honom, jag är lämnad...ensam att bara gråta
fortsätt läs om du vill bli plågad ännu mer än du redan är