April
Wednesday 16 November 2011 photo 3/11
|
Change
Jag gör som resten av gruppens medlemmar och presenterar oss.
"Jag köpte grisen i säcken"
Mitt namn är då Erica och jag har en shetlandsponny vid namn "Ruben", han är renrasig men har inte godkänd stam och är därför inte reg. i SSS. Jag har försökt att få tag i uppfödaren utan vidare resultat. Idag jobbar jag som telefonförsäljare och tillverkar armband av tagel trots att jag är utbildad bilmekaniker. Jag har även en bil från 50talet som står stillastående under renovering.
Ruben kom till mig som en häst som endast skulle gå på bete, jag visste inget om honom annat än att han kallades för Ruben. Jag hade inte behovet av att veta mer om honom. Mina nära frågade mig ofta efter mer uppgifter om honom, vad jag skulle göra med honom. Jag hade även kompisar som la upp vilka trick han skulle lära sig - men varför skulle jag då bestämma vad han ska lära sig, utan att veta om han vill?
I samma sekund som han tumlade ur transporten och stormade stallplanen med sin energi och utstrålning blev jag fast. Jag hade då ingen tanke på att jag skulle bli shettisägare, inte den minsta. Jag hade den vanliga uppfattningen av shettisar eftersom jag inte varit i kontakt med rasen så mycket. Men Ruben han föll inte innanför ramarna av min uppfattning, han var långt utanför.
Till en början var han ilsk mot folk, anföll de som gick in i hagen och kunde inte ens ledas i grimskaft. När hovslagaren kom ut första gången var det en kamp att få upp hovarna. Han ville ingenting. Han såg ingen nytta med det. Han skulle inte vara den som visade sig svag. Han såg det som att vi utmanade honom varje gång vi försökte närma oss.
Idag är jag ägare av denna underbara ponny, ingen tror mig när jag berättar hur han var när han kom. För det är inget som någon kan se på honom nu. Han var inte inriden, men är idag skogsriden efter mina möjligheter att ge hjälper och rids ibland. Främst de gånger han tycker att det är kul och jag har lust. Annars kör och promenerar vi en hel del.
Ruben trivs som bäst framför vagn, men han vill kunna utforska alla små stigar som han får upp ögonen för. Fick han välja så skulle jag inte jobba utan spendera varje vaken minut på äventyr med honom. Vi skulle upptäcka allt det där som han är så nyfiken på och vill se vad som finns vid regnbågens slut. Det skulle inte finnas en enda stig i skogen som vi inte hade utforskat.
För jag har hittat min själsfrände och jag tror att han hittade sin förlorade trygghet. Han fann en anledning till att lämna hagen och umgås med en mänsklig varelse.
"Jag köpte grisen i säcken"
Ruben kom till mig som en häst som endast skulle gå på bete, jag visste inget om honom annat än att han kallades för Ruben. Jag hade inte behovet av att veta mer om honom. Mina nära frågade mig ofta efter mer uppgifter om honom, vad jag skulle göra med honom. Jag hade även kompisar som la upp vilka trick han skulle lära sig - men varför skulle jag då bestämma vad han ska lära sig, utan att veta om han vill?
I samma sekund som han tumlade ur transporten och stormade stallplanen med sin energi och utstrålning blev jag fast. Jag hade då ingen tanke på att jag skulle bli shettisägare, inte den minsta. Jag hade den vanliga uppfattningen av shettisar eftersom jag inte varit i kontakt med rasen så mycket. Men Ruben han föll inte innanför ramarna av min uppfattning, han var långt utanför.
Till en början var han ilsk mot folk, anföll de som gick in i hagen och kunde inte ens ledas i grimskaft. När hovslagaren kom ut första gången var det en kamp att få upp hovarna. Han ville ingenting. Han såg ingen nytta med det. Han skulle inte vara den som visade sig svag. Han såg det som att vi utmanade honom varje gång vi försökte närma oss.
Idag är jag ägare av denna underbara ponny, ingen tror mig när jag berättar hur han var när han kom. För det är inget som någon kan se på honom nu. Han var inte inriden, men är idag skogsriden efter mina möjligheter att ge hjälper och rids ibland. Främst de gånger han tycker att det är kul och jag har lust. Annars kör och promenerar vi en hel del.
Ruben trivs som bäst framför vagn, men han vill kunna utforska alla små stigar som han får upp ögonen för. Fick han välja så skulle jag inte jobba utan spendera varje vaken minut på äventyr med honom. Vi skulle upptäcka allt det där som han är så nyfiken på och vill se vad som finns vid regnbågens slut. Det skulle inte finnas en enda stig i skogen som vi inte hade utforskat.
För jag har hittat min själsfrände och jag tror att han hittade sin förlorade trygghet. Han fann en anledning till att lämna hagen och umgås med en mänsklig varelse.
Annons
Camera info
Camera NIKON D3000
Focal length 135 mm
Aperture f/4.2
Shutter 1/130 s
ISO 280
Comment the photo
InsolitaMilitem
Wed 16 Nov 2011 19:03
Det låter nästan precis som min häst, han var ilsken när han kom men nu är han underbar och älskar att blo
i körd xD. Han är shettis med^^
i körd xD. Han är shettis med^^
Brukar bli så när de får tillräckligt med motion och inte känner sig bortglömda ^^
3 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/alltomhastar2/498655171/
Visa toppen
Show footer