hur fick ni eran häst eller medryttarhäst?
vill ha långa spännande berättelser o de får vara hur tokiga som helst så länge sanningen är med! :D

själv våldgästade jag ^^
jag har fått lära mig att man inte ska vara rädd för att fråga de värsta svaret man kan få är ändå alltid nej ^^

förra året vid den här tiden provred jag en häst i ett trav stall, hästen jag provred var dock inte travare utan en triangel märkt korsnings ponny (kan inte raserna på henne) red henne ett fåtal gånger o hon kändes väl helt okej. men de dära klicket kom aldrig o innan jag provred henne hade jag förut haft en medryttarhäst som skrämt vettet ur mig inte ridit på månader efter olyckan med henne o var helt enkelt liv rädd. så tilliten på lilla Felicia som hästen hette fanns inte visst hon var snäll att rida men ägaren berättade att hon mycket väl kunde få för sig dumheter o hon kunde även bitas o skena iväg. o efter min olycka kände jag att det inte alls var vad jag behövde i nuläget utan efter att jag ridit henne så där 3-4 gånger tackade jag faktiskt nej.
sommar lovet kom o alla runt om kring åkte på semester eller hade annat att göra en del av mina vänner hade egen häst o tillbringade sin tid i stallet. själv satt jag hemma ända till den 3juli då jag tog mig själv i kragen o pillade mig upp till travstallet igen.

stallet var ju en gård där ett äldre par bodde o de var amatörtränare i trav o hade tre hästar. en ut av dem visste jag att han var pensionerad o inte blev motionerad något större.
så jag åkte upp o helt spontant frågade jag om jag fick lov att börja rida honom.
ägarna blev hur glada som helst att någon faktiskt kunde tänka sig att ta hand om honom o rida honom. men de hade dock en regel. de ville inte ha det under en kort period. o jag var så klart helt på! Ivar Mystic som han heter var inte inriden så de blev ju så klart mycket jobb. men vi fann varandra direkt o idag är vi oskildaktiga skulle aldrig svika honom för någonting o jag har varit där uppe nästan varje dag sedan den 3e juli 2011

okej
:)

okej :)

Okej, kan skriva Sessans "histora"...

Sessan tävlades i trav i början av sitt liv.
Hon var otrolit snabb. Hon var oftast snabbast av alla på banan. Men framför mållinjen stannade hon, om och om igen. Ägarna fick verkligen inte över henne. Hur dom än gjorde. Så hon slutade sin travkarriär ganska fort.

Sen så vet jag inte hur många ägare hon hade mellan trav-ägarna och mammas kusin, Madde.

Men iallafall, hon kom till Madde (mammas kusin, då var Sessan redan inriden, och hunnit bli ridhäst)
Madde älskade Sessan i början.
Men med tiden så blev bara Sessan surare och surare.
Madde blev också mer irriterad på Sessan.
Efter deras "småsur-period" blev det ett helvete hos dom.
Madde och Sessan var för lika. Båda är divor som gör allt för att få sin vilja igenom. Vilket inte funkar. Sessan blev galen av alla smällar hon fick av Madde, och Madde blev mer blå av alla sina blåmärken hon fick av Sessan. Tillslut så gillade inte Sessan Madde längre.
Det är då mamma kommer in i bilden. Madde ringer till sin kusin (min mamma) och ber om hjälp. Mamma börjar rida Sessan och mamma är en sån som får sin vilja igenom, men är mycket "snällare" eller har snällare metoder för att få sin vilja igenom, än Madde.
Så mamma och Sessan klickade direkt.
Mamma red Sessan mer och mer.
Madde red ju henne också, men mer sällan.
Tillslut så säger Madde att hon inte kan ha kvar Sessan.
Av "tidsbrist" (som egentligen var att hon inte VILLE ha kvar Sessan)
Då var det ett självklart val för mamma att ta Sessan, för ca 6 tusen.
Sessan blir mer och mer normal (HAHA XD) och hon blir mer och mer litad på. Efter ett tag så litar mamma såpass mycket på Sessan så jag kan börja rida henne.
Jag började rida henne lite smått och vi klickade också, inte lika självklart klick som mellan mamma och Sessan, men ett härligt klick blev det mellan Sessan och mig.
Madde kommer då och då och rider Sessan. Och tar hand om henne. Sessan låter henne med visar henne ingen respekt. Men hon sköter sig hyffsat iallafall.
Sen så sålde vi min förra ponny och Sessan blev bådde min och mammas häst. Jag började utbilda henne i hoppning, och mamma fixxade till henne i dressyren.
Hon blev en perfekt häst.
Sen så kommer Nightan (duvet ju hur)
Och jag har Nightan och mamma Sessan nu. Men jag rider Sessan ganska ofta fortfarande.
Jag ska börja tävla Sessan lite mer allvarligt i vår.
Madde kommer fortfarande lite då och då, men Sessan är som vanligt, sur mot henne och kan helt plötsligtfå för sig att gå över Madde i hagen bla.

Ja, där har du Sessans historia :]
Våran lilla prinsessa<3

haha många travhästar som heter sessan :O min första travare jag red o hade på sommarbete hette sessan fast finns i nuläget på ridskola hos jaana alvesparr min förra ridlärare hon dömmer mycket hopptävlingar o många hoppmänniskor vet vem hon e. men kan inte precis påstå att lilla sessan passar på ridskola hon är en aldeles för bestämd liten dam för de.

men din sessan verkar inte gilla hon madde särskillt bra, undrar egentligen om anledningen kan vara att de inte trivdes ihop eller madde gjorde något som din sessan inte alls uppskattade

Hehe, Sessan heter egentligen Slope Princess ;)
Och "Princess" betyder ju "prinsessa" därav "Sessan" ;)

Hmm, jao... Det var nog det att båda fick ta hårda smällar från varandra, när båda ville bestämma och få sin vilja igenom. ;)

så är de ibland att man inte passar med varandra :) tur att hon kom till rätta iaf ^^

Oja, när jag träffade henne första gången hos Madde... Ojojoj, har aldrig, ALDRIG varit så rädd för en häst som jag var då... Hon högg och sparkade i väggar. Hotades med att bitas när man kom in i boxen, blev asarg ifall man sa till henne att inte bitas...
Nu, nu är hon jäättesnäll, visst hon har sina surperioder, men hon är sån. Nu kan jag säga till henne ifall hon blir FÖR arg (tex när man spänner sadelgjorden eller lägger på täcket) och då skärper hon sig. Ja, hon är verkligen speciell, vår lilla prinsessdiva<3

haha okej XD

snart.. xD

usch de är hemskt när man förlorar en häst! min stallägares bästa vän förlorade sin äldsta kamrat förra helgen hästen hade varit hennes sedan hon var 14 år alltså 38 års vänskap. han var oxå varmblods travare men minns inte riktigt hur gammal han var men ändån! man förstår smärtan!

min favorit häst på min ridskola var varmblodstravare o hette sessan :O

Jo det är ju de :( men har nu två underbara ston! Dock är de bara dom stona jag tål :) Tycker inte om ston annars då jag hade hingst i 6 år :)

haha mjo jag hade den omtalade sessan jag sa på sommarbete i min fd kompis gamla stall sommaren 2010 o hon var hemsk när hon brunstade.. skojar inte hon brunsta var fjärde vecka o hon var en liten bitch när hon höll på XD så med en valack o en hingst känns de lite lättare inga plötsliga utbrott för ingenting hehe

haha nej precis :) Men dom här stona den ena är bitch i vilket fall som helst lite bortskämd, men hon är aldrig dum :) den andra ja ung häst fortfarande.. Haha!! Synd att jag inte hade kameran uppe när ja inne på banan i tisdags ställde hon sig bara rakt upp efter duschen skulle prata med ägaren och hon ville inte stå still så hon ställde sig :P haha minen på mig måste ha sett roligt ut eftersom hon är så förbannat snäll annars :)

hahah XD kan tänka mig de

Haha :D!!! Lite roligt var de :)

haha vet när vår åring i mitt stall höll på att lägga sig i stallgången o hon var fastspänd i griman på båda sidorna såklart bara de var hemskt xD hon är så snäll o ovanligt lugn för att vara åring o rätt som de e hålelr hon på att lägga sig ägaren knuffade till henne så hon kom i obalans o ställde sig upp igen men tänk om hon lyckats lägga sig :S bokstavligen hängt sig själv då :O

Usch vad hemskt! Hellre att dom kanske kommer lite i obalans än att lägga sig ned.. det är de värsta med unghästar som står på gången att dom kan göra de :(

precis nackhåren reste sig på mig så rädd jag blev för om hon skulle lagt sig spänner hon ju ut kedjorna till max o de finns ingen chans att de skulle gå att knäppa upp dem o hon skulle gripas av panik o försöka slita sig loss samtidigt som hon låg ner

Jo precis.. Jag hade nog gjort samma som ägaren att butta till den lite än att den lägger sig och hänger sig själv...

jag älskar varmblod haha som syns på bilden ^^ jag älskar personligeten o just de här med traven XD konstigt nog gillar jag hästar som inte är perfekta ^^

Jag älskar dem med men vi tänkte mest på ridningen just då men Molly provade trav när hon var 2 år och sedan dess har hon bara varit riden. Hon är otroligt snäll och mina kusiner som är små kan stå och pyssla med henne hur de vill och hon bara står där. Min lilla häst har inte haft det så lätt innan jag fick honom så han är tvärtom han gillar absolut inte barn haha men så länge som man står vid honom så gör han inget! :)

haha min lilla travis är oxå ur snäll man kan sitta under honom utan att han gör något mer än enstaka gånger titta sig själv mellan benen för att se om man e kvar haha han e så söt o han älskar att få uppmärksamhet o blir lätt avis på dem andra hästarna som blir klappade o inte han XD

de är så otroligt härligt när man är ensam om hästen fastän de egentligen inte är ens egen! min medryttar häst rids o tränas enbart av mig så klart gör ajg inte all skötsel men hjälper till med det med! ännu bättre är att jag itne betalar för honom utan enbart skor o utrustning

Jag betalar inte heller något, förutom utrustning som jag själv köper då :)
Det är verkligen underbart! Nästan bara jag tar hand om honom, ibland gör ägaren nåt med honom :) Och jag får tävla honom osv om jag vill, har honom precis som min egen!

de är härligt! får oxå tävla men har inget större intresse för det, men bara att möjligheten finns om jag skulle få lust till de är super!

Ja, samma här, jag har verkligen inget tävlingsintresse! :)

Dock kommer jag nog tävla honom om det blir nån tävling på klubben som ligger gryyyymt nära, 3 minuters gångavstånd! :D Hans stall är så perfekt också, eget litet stall med 2 boxar & en stallgång, 3min från ridhus & paddock! :D