Friday 18 January 2013 photo 1/2
|
Tänkte berätta om den sista medryttarhästen jag hade, känns hon igen??
Min storasyster var medryttare på sin jobbarkompis halvblod för många år sen. Jag började senare jobba på samma arbetsplats och då kom den kollegan igen och frågade om jag ville bli medryttare. Halvblodet min syster ridit var nu lite pensionär och jag skulle få rida en 12-årig travare. Kamakura Simb.
I Augusti 2009 var jag ute och provred och sen började jag rida henne två gånger i veckan. Sen kom snön och jag tappade motivationen lite dels för att Kammis hade sånt humör och vägrade acceptera mig och sen dels pgs vädret.
Februari 2010 ringde kollegan igen och frågade om jag ville börja rida igen så det gjorde jag, två gånger i veckan. Kammis vägrade fortfarande acceptera mig men ja... jag kämpade på ändå.
Mars 2010 kom kollegan och sa att hon pajjat sin rygg, var sjukskriven och hon frågade om jag kunde ta över all ridning av Kammis så jag fick henne som min och red 5-6 gånger i veckan. Under Maj fattade ägaren beslutet att sälja hästen, hon låg ute på annons några gånger men ägaren insåg alltid att hon inte kunde göra sig av med sin vän så hon såldes aldrig.
I Juni 2010 blev jag tillfrågad om jag ville ha henne. Fick hästen, sadel, träns, ca 10 täcken, schabrak, benskydd och lite annan utrustning samt gratis stallplats tills jag fått fast jobb.
Då sa ägaren att tar jag henne inte åker hon till ett nytt hem i Örebro hos en tjej som tar emot alla hästar. Nyligen fick jag veta att så inte alls var fallet, Kammis skulle avlivats om jag inte tagit henne men det ville ägaren inte säga för hon ville inte att jag skulle ta henne bara för det.
Jag och Kammis har haft det bra jävla bökigt men jag älskar verkligen den där hästen =) Ångrar inte mitt beslut en sekund.
Annons