Monday 21 November 2011 photo 31/31
![]() ![]() ![]() |
Hej!
Tänkte presentera mig. =)
Är en 24-årig tjej från Linköping som red i Vallastallet från hösten 1997 till våren 2008 - eftersom jag hösten 2008 flyttade upp till Falun för att plugga mediaproduktion. Gick aldrig klart utbildningen så det var inget lyckat försök alls. Nu är siktet inställt på att plugga till hästskötare på Dalslands folkhögskola i Färgelanda - vi får se hur det går. Har ingen egen häst, men tänkte istället berätta om mina två sköthästar jag har haft (risk för vääääldigt lång text).
Den 13 september 2001 blev jag skötare på min första sköthäst på ridskolan, Vallas Fantasie. Hon var en gulbrun new forest, med bläs och vita tecken på benen, född 1983. Hon var en riktig bitch, det var få som vågade gå in till henne både när hon stod i spilta och i box, eftersom hon nästan alltid var arg. Jag var väl en av de få som vågade, och lyckades komma henne riktigt nära. Jag älskade henne över allt annat så när jag den 18 september 2003 (på min födelsedag!) fick veta att hon, efter en tids hälta, blev utdömd blev jag helt förkrossad. Jag drömde mardrömmar nästan varje natt att jag skulle finna hennes box tom nästa dag. Men det dröjde ända till januari 2004 då min ridlärare sa att de skulle ta bort Fantasie nästa dag. Jag gråter fortfarande när jag tänker på det. Hon hade gett mig så himla mycket under de två åren vi hade tillsammans, och så skulle det sluta sådär.
Fantasie fick sju föl under sin levnad, som det inte har gått så mycket bättre för:
Vallas Tacchini - 1989-04-23 , Valack e: Ballestero RNF 83 * - dog 1993, troligen av tarmvred
Vallas Contessa I - 1992-02-08 , Sto e: Ballestero RNF 83 - dog vid fyra månaders ålder, troligen av tarmvred
Vallas Day Dream RNF 2127 - 1993-05-30 , Sto e: Ballestero RNF 83 - avlivades på Valla 2009 på grund av långvarig hälta
Vallas Edwin - 1994 , Valack e: Horsemosens Charlie Brown RNF 104 - även han galopperar på Trapalandas ängar, när han försvann och varför vet jag inte
Vallas Harlekin - 1997-05-11 , Hingst e: Ballestero RNF 83 - dog 2002 i en bilolycka
Vallas Jonna RNF 2335 - 1999-04-08 , Sto e: Xandino RNF 89 - är den enda som är i livet
Vallas Magica X - 2002-05-08 , Sto e: Xandino RNF 89 * - avlivades vid två års ålder på grund av en skada i hagen
I och med beskedet om att Fantasie var utdömd blev jag frågad om jag ville börja sköta den då helt bedrövliga Vallas Cascade (bilden visar en förändrad Cascade från 2008). En Welsh cob valack född 1992. Jag var tvungen att tänka. Skulle jag lämna den jag älskade för en ouppfostrad kluns som ingen ville ha att göra med? Han hade varit utan skötare i ungefär ett halvår, och de som skötte honom innan mig hade alltid flängridit i skogen vilket hade gjort Cascade rädd för nästan allt, till och med sin egen skugga. Att han dessutom var otroligt stark, och var medveten om det gjorde inte saken bättre. Efter att ha funderat i en vecka tackade jag ändå ja till erbjudandet. Den första tiden var otroligt jobbig eftersom Cascade var så olika Fantasie på alla sätt. Jag tog det lugnt och försiktigt med honom, försökte få honom att lita på mig. Det var inte helt lätt alla gånger. Varje gång något gick bra innebar två nya motgångar. Bara en så enkel sak som att gå till hagen och kunna ta av grimman utan att han stack iväg var ett stort problem.
Många gånger var jag redo att ge upp, han skulle inte förändras. Han skulle fortsätta vara den ouppfostrade kluns han alltid varit. Men så hände något. Han började ty sig till mig, lita på mig som han inte gjort förut. När vi hade haft varandra i ett helt år kände jag någonstans att han var en mycket speciell häst, inte bara den där odågan som ingen ville rida för att han lade hela sin tyngd i handen när man red. Han hade något mer. Jag kan inte säga exakt vad som gjorde det eller när en förändring skedde, eftersom vi utvecklades och förändrades under så lång tid, men efter tre-fyra år tillsammans så var han en helt annan häst. Han var lugn, stabil och pålitlig i nästan alla lägen.
Cascade har varit med om en hoppolycka flera år tidigare, där han gled rakt in i en oxer på framhoppningen eftersom hans skor inte hade några broddhål (tävlingen var på gräs) och hon som red honom litade inte alls på honom vilket gjorde att hon red dressyr i en och en halv timme innan. Sedan dess var han livrädd för bommar och vägrade gå i närheten av dem. Men ju mer han litade på mig, desto mer kunde vi jobba på de saker han var rädd för.
Första gången jag hoppade honom efter olyckan var på en ridlektion 2005(?) barbacka - eftersom ridläraren inte visste om hans historia. Det var "bara" ett 30 cm högt kryss, men han hoppade och galopperade ett och ett halvt varv bara för att han var så glad för att ha vågat hoppa. =)
Nyåret 2006 (tror jag) hade jag Cascade på en klubbtävling, LD clear rond, kategori B - så det var ju inte överdrivet högt. Vi tog oss runt banan utan en enda vägring, men vi fick ingen rosett eftersom Cascade tyckte det var en bättre idé att hoppa första hindret igen, istället för sista. Jag kunde inte annat än le åt honom, han hade trots allt hoppat alla språng som banan krävde även om vi hade olika åsikter om vägen. ^^
Efter det så hade vi hoppat fler LD, kat. B utom tävlan med det har aldrig gått så bra. Vi har dessutom hoppat några språng på stallets terrängbana under någon ridlektion.
Vi fick fem år tillsammans innan jag begav mig för att finna lyckan som inte fanns i Falun. Cascade traskar på som ridskolehäst på Valla, fast han har slutat hoppa på grund av sin ålder.
Jag gläds över tiden jag hade med Cascade, vi lärde varandra otroligt mycket. Jag trodde inte att jag kunde förändra en häst på det viset, och jag hade aldrig en tanke på att en häst kunde förändra mig så som han gjorde.
De som orkade läsa ända till slutet ska ha en eloge. =)
Annons
Part of an album
Camera info
Camera HP Photosmart R837
Focal length 7 mm
Aperture f/7.9
Shutter 1/200 s
ISO 100
Comment the photo
Jennifer Jarlow
Mon 21 Nov 2011 10:59
*Läste allt*
Fint skrivet! Det är så underbart när man känner hur glad och mallig ens häst blir när den vågar göra något den tidigare har tvekat på=)
Fint skrivet! Det är så underbart när man känner hur glad och mallig ens häst blir när den vågar göra något den tidigare har tvekat på=)
1 comments on this photo