Sunday 21 March 2010 photo 1/1
|
det är alltid sanningen som glömmer,
för de är alltid mina sanna drömmar som dömmer,
jag gömmer mig i mörkret låter ingen komma nära,
låter ganska iskall men tar hand om mina kära,
jag vara när att hoppa, men ja hörde änglar viska,
jag fick vingar när djävulen började att piska,
lutar mig mot väggen , tänker på de förflutna,
har bara levt i fantasin , så ja måste nog sluta,
jag är ensam , men krigar för alla,
vi splittras från varandra när mörkret börjar att falla
jag säras från familjen , jag särades från min broder,
jag älskar dig bror, du är värd dessa orden,
varje dag som går , så tänker jag på oss,
vi var ganska galna när vi brukade slåss,
mitt liv har ingen mening så ja delar den på mitten,
de var allt från mig mitt avslutande kapitel
Comment the photo
handduk därbak :)
23 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/amazinelif3/448879170/