Jag vakna med huvudvärk och sten i mitt bröst
Jag vet ingen tröst, jag måste sluta be till min törst
För de som kändes jobbigt känns ju dubbelt så svårt
Och hur illa betedde jag mej på klubben igår
Jag var vidrig mot vänner, va sa jag till killen?
Bråka med vakter och galnaste grejer
Ligger kvar på sängen hoppas känslan ebbar
Tills rummet krymper och jag trängs med väggar
Hon é fem i elva, telefonen den ringer försöker återfå minnet
Vill härifrån och försvinner
Ut i en bakfylla blandad med ångest jag säger samma sak för sextusenandrade gången
Jag ska aldrig mer göra så jag känner så här
Det kvittar vilken fest det är, hur många jag känner där
Jag svär om jag bara kan klara idag ska jag ta mej i kragen och vara så glad

För The botten is nådd, hur långt kan man gå
Hur lågt kan man sjunka hur kasst kan man må
Kändes förjävligt innan men det börjar bli lite bättre nu min vän
Om jag tappar fästet och trillar ned ska jag klättra upp igen

Annons

The photo has no tags

v8teike Sun 12 Jul 2009 06:02

.................

1 comments on this photo

November 2010