Wednesday 7 October 2009 photo 1/3
![]() ![]() ![]() |
Jag orkar inte mer, det får räcka nu.. Jag trodde våran vänskap betydde mer än såhär, jag som kallat dig min bästa vän så länge.. Snälla, sluta bara..
Du vet vad som sårar mig, du vet mina svaga punkter och det är där du sätter din kniv gång på gång.. Det räcker nu. Varför ska man kasta så mycket skit, såra där det sårar som mest, utnyttja det man fått veta i förtroende, få människan att gå gråtandes hem i flera dagar, människan man kallat sin bästa vän..? Jag trodde på dig! Jag litade på dig.. Jag behövde dig, och det visste du.
Ett offer? Nej, men en vän, som hade gjort allt för dig, som behövde hjälp...
Förstår inte att du kunde säga sådär.. Vad håller du på med?
Som sagt, jag hade gjort allt för dig, jag har alltid funnits här, jag har alltid ställt upp för dig, jag har skrattat med dig och jag har torkat dina tårar. Jag trodde på dig, jag älskade dig som en syster, jag behövde dig som min bästa vän. Och du vänder mig ryggen... Jag har försökt hålla kvar din hand men jag förlorade den gång på gång. Du kanske har rätt, jag ger mig.. Du ska inte behöva ha mig i din närhet. Men jag kommer minnas våra goda minnen, inte våra bråk. Jag kommer minnas ditt skratt, inte ditt ansiktsuttryck när du skriker. Jag kommer finnas här och ta emot om du faller, jag väntar här i skuggan. Men tills dess, lycka till.
Farväl...
Du vet vad som sårar mig, du vet mina svaga punkter och det är där du sätter din kniv gång på gång.. Det räcker nu. Varför ska man kasta så mycket skit, såra där det sårar som mest, utnyttja det man fått veta i förtroende, få människan att gå gråtandes hem i flera dagar, människan man kallat sin bästa vän..? Jag trodde på dig! Jag litade på dig.. Jag behövde dig, och det visste du.
Ett offer? Nej, men en vän, som hade gjort allt för dig, som behövde hjälp...
Förstår inte att du kunde säga sådär.. Vad håller du på med?
Som sagt, jag hade gjort allt för dig, jag har alltid funnits här, jag har alltid ställt upp för dig, jag har skrattat med dig och jag har torkat dina tårar. Jag trodde på dig, jag älskade dig som en syster, jag behövde dig som min bästa vän. Och du vänder mig ryggen... Jag har försökt hålla kvar din hand men jag förlorade den gång på gång. Du kanske har rätt, jag ger mig.. Du ska inte behöva ha mig i din närhet. Men jag kommer minnas våra goda minnen, inte våra bråk. Jag kommer minnas ditt skratt, inte ditt ansiktsuttryck när du skriker. Jag kommer finnas här och ta emot om du faller, jag väntar här i skuggan. Men tills dess, lycka till.
Farväl...
Directlink:
http://dayviews.com/angelicarostner/415427972/