April
Saturday 13 September 2008 photo 2/2
|
När den sista örnen flyger, över det övergivna berget.
När det sista lejon ryter vid den sista övergivna källa.
Gömd i skogens skuggor hon blir gammal och vis,
men jagad av skräcken i deras oförstående ögon tar hon till flykten.
När det första andetag av vintern,
när blommorna fryser,
vänder hon blicken mot norr,
och månen gryr.
Det verkar som att allt dör, lämnar världen att ruttna,
men på håll hör man skratten, av den sista kvar på jorden;
Jag lever, jag lever!
När den sista måne sjunker, över den sista morgonstjärnan,
framtiden är förbi, utan en enda förtvivlad varning.
Titta då upp mot skyn,
molnen vill formas,
titta och se hur hon gnistrar,
när hon är den sista kvar på jorden.
När det sista lejon ryter vid den sista övergivna källa.
Gömd i skogens skuggor hon blir gammal och vis,
men jagad av skräcken i deras oförstående ögon tar hon till flykten.
när blommorna fryser,
vänder hon blicken mot norr,
och månen gryr.
Det verkar som att allt dör, lämnar världen att ruttna,
men på håll hör man skratten, av den sista kvar på jorden;
framtiden är förbi, utan en enda förtvivlad varning.
Titta då upp mot skyn,
molnen vill formas,
titta och se hur hon gnistrar,
när hon är den sista kvar på jorden.
Annons
Visa toppen
Show footer