Thursday 25 September 2008 photo 1/1
|
mådde bättre idag så jag bestämde mig för att passa på med att städa min bokhylla...
när jag tittar tillbaka på mina anteckningar som faktiskt inte är mycket mer en ett år gamla så ser jag en värld av sorg, ilska till och med hat. det är lustigt att en hjärna kan glömma sådana starka känslor. kanske är det ett skydd? kanske är det där för att jag inte ska samla på mig förmycket skit. eller har jag själv tryckt ner det till en punkt av icke existens? vad är det egentligen som får en människa att gå vidare i sitt liv efter en stor sorg? längtan efter glädje? kan det vara så att glömska är en välsignelse? väljer vi vad vi ska glömma?
jag kommer inte ihåg det jag skrivit, det är som någon annans minnen. valde jag att inte komma ihåg det dåliga? varför då? varför valde jag inte att komma ihåg det som var dåligt och glömma det som var bra? hade jag inte då snabbare kunnat bli av med min sorg? hade jag inte då kunnat skratta mig lycklig åt att jag slapp det där som var så hemskt? våra hjärnor eller åtminstone min är bar knasiga mackapärer.
för övrigt
Rebecca jag ä ledsen men du passar absolut inte in på min perfekta tjej uppsats i kärlekshandboken XD Men du becca om jag skulle skriva den idag skulle jag bara klistra in ett foto på dig
imorgon kommer jag äntligen tillbaka till skolan. det är inte så roligt att vara hemma och kräkas som det låter.
vad har vi kommit fram till idag: människan är en rolig men lite idiotisk ras
när jag tittar tillbaka på mina anteckningar som faktiskt inte är mycket mer en ett år gamla så ser jag en värld av sorg, ilska till och med hat. det är lustigt att en hjärna kan glömma sådana starka känslor. kanske är det ett skydd? kanske är det där för att jag inte ska samla på mig förmycket skit. eller har jag själv tryckt ner det till en punkt av icke existens? vad är det egentligen som får en människa att gå vidare i sitt liv efter en stor sorg? längtan efter glädje? kan det vara så att glömska är en välsignelse? väljer vi vad vi ska glömma?
jag kommer inte ihåg det jag skrivit, det är som någon annans minnen. valde jag att inte komma ihåg det dåliga? varför då? varför valde jag inte att komma ihåg det som var dåligt och glömma det som var bra? hade jag inte då snabbare kunnat bli av med min sorg? hade jag inte då kunnat skratta mig lycklig åt att jag slapp det där som var så hemskt? våra hjärnor eller åtminstone min är bar knasiga mackapärer.
för övrigt
Rebecca jag ä ledsen men du passar absolut inte in på min perfekta tjej uppsats i kärlekshandboken XD Men du becca om jag skulle skriva den idag skulle jag bara klistra in ett foto på dig
imorgon kommer jag äntligen tillbaka till skolan. det är inte så roligt att vara hemma och kräkas som det låter.
vad har vi kommit fram till idag: människan är en rolig men lite idiotisk ras
3 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/annasgroupie/271517451/