October
Wednesday 19 November 2008 photo 1/1
|
I köket uti gården ner i dalen,
där satt och grät en ensam flicka så söt.
I samma gård i dalen fast i salen
satt pappa storbonn Persson arg och röt,
ja, satt pappa storbonn Persson arg och röt.
Han hördes skria: "Pia, sluta tjuta!"
din Albin kommer aldrig mera igen.
Han har nog segla' vilse me' sin skuta,
han skulle ha vure' tebaks för länge sen,
ja, han skulle ha vure' tebaks för länge sen.
Pille rumpan pej,
fille luring hej,
hadderittan tutan tej.
Min gård är god för nästan hundra tusen
och Pia - du är enda doteren min.
Din Albin han är pankare än lusen,
men Slaktar-Emils peningpung är stinn,
ja, Slaktar-Emils penningpung ät stinn.
Men i finsoffan satt Emil och rökte köptas cigar
och såg illfundiger ut någe' nog!
Och Emil, len i truten, sade: Pia,
i mörron kväll så knackar ja' på ditt kök,
då kömmer ja mä' blommer för å' fria.
Ajö, Per Persson, tack för kaffegök,
ja, ajö, Per Persson, tack för kaffegök.
Och så gick han nerråt Vreten,
men vid postlådan så stanna' han
å' hade någe' fiffel för sig.
O, Herre, giv mig styrka, gör mig modig,
kvad Pia, annars hoppar jag väl i ån,
för Emil är så elak, grym och blodig,
och min Albin e' så långt, långt härifrån,
ja, min Albin e' så långt, långt härifrån.
Men denna ödesdiga kväll i Norden,
där kom en enkel rad som inte va' glad.
Hon läste gång på gång de grymma orden
att Albin hade tatt' sitt sista bad,
ja, att Albin hade tatt' sitt sista bad.
Men de' va' nå' tjyv- och rackarspel me' brevet
för de' va' poststämplat i Yxkroken.
Men Albin e' på väg ifrån Alaska
med guldgaloner båd' på armar å' ben.
Han haver tatt' en Hermodskurs per flaska,
mot hemmets kust nu styr han som kapten,
ja, mot hemmets kust nu styr han som kapten.
Men Pia går till stranden fylld av tårar,
skall hennes kärlek aldrig finna sitt mål?
Till hösten kan hon fylla nitton vårar
om hennes Alhin lägger pä ett kol,
ja, om hennes Albin lägger på ett kol.
Men innan Pia sjunker helt och hållet
ur böljan dyker upp och räddar sin tös
vår Albin, han har hoppat av sin jolle
och liftat sista biten med en gös,
ja, han lifta' sista biten med en gös.
Men när storbonn fick se Albinsa' uniform
så ändra han på sinnelaget tvärt
och ställde till bröllop på fläcken i åtta dar.
Av detta skådespel vart' Emil galen
och klättra' upp och satte sig i en tall.
Där sitter han och spejar ner i dalen
och sjunger på en konstig liten trall,
ja, han sjunger på en konstig lilen trall:
Pille rumpan pej,
fille luring hej,
hadderittan tutan tej.
Av denna lilla visa kan vi lära
att icke låta flickors väntan bli lång,
att städse kärleksbreven assurera
och strunta i om svärfarsan e' vrång,
å' se upp med Slaktar-Emil nästa gång.
Pille rumpan pej,
fille luring hej,
hadderittan tutan tej.
där satt och grät en ensam flicka så söt.
satt pappa storbonn Persson arg och röt,
ja, satt pappa storbonn Persson arg och röt.
Han hördes skria: "Pia, sluta tjuta!"
din Albin kommer aldrig mera igen.
Han har nog segla' vilse me' sin skuta,
han skulle ha vure' tebaks för länge sen,
ja, han skulle ha vure' tebaks för länge sen.
Pille rumpan pej,
fille luring hej,
hadderittan tutan tej.
Min gård är god för nästan hundra tusen
och Pia - du är enda doteren min.
Din Albin han är pankare än lusen,
men Slaktar-Emils peningpung är stinn,
ja, Slaktar-Emils penningpung ät stinn.
Men i finsoffan satt Emil och rökte köptas cigar
och såg illfundiger ut någe' nog!
Och Emil, len i truten, sade: Pia,
i mörron kväll så knackar ja' på ditt kök,
då kömmer ja mä' blommer för å' fria.
Ajö, Per Persson, tack för kaffegök,
ja, ajö, Per Persson, tack för kaffegök.
Och så gick han nerråt Vreten,
men vid postlådan så stanna' han
å' hade någe' fiffel för sig.
O, Herre, giv mig styrka, gör mig modig,
kvad Pia, annars hoppar jag väl i ån,
för Emil är så elak, grym och blodig,
och min Albin e' så långt, långt härifrån,
ja, min Albin e' så långt, långt härifrån.
Men denna ödesdiga kväll i Norden,
där kom en enkel rad som inte va' glad.
Hon läste gång på gång de grymma orden
att Albin hade tatt' sitt sista bad,
ja, att Albin hade tatt' sitt sista bad.
Men de' va' nå' tjyv- och rackarspel me' brevet
för de' va' poststämplat i Yxkroken.
Men Albin e' på väg ifrån Alaska
med guldgaloner båd' på armar å' ben.
Han haver tatt' en Hermodskurs per flaska,
mot hemmets kust nu styr han som kapten,
ja, mot hemmets kust nu styr han som kapten.
Men Pia går till stranden fylld av tårar,
skall hennes kärlek aldrig finna sitt mål?
Till hösten kan hon fylla nitton vårar
om hennes Alhin lägger pä ett kol,
ja, om hennes Albin lägger på ett kol.
Men innan Pia sjunker helt och hållet
ur böljan dyker upp och räddar sin tös
vår Albin, han har hoppat av sin jolle
och liftat sista biten med en gös,
ja, han lifta' sista biten med en gös.
Men när storbonn fick se Albinsa' uniform
så ändra han på sinnelaget tvärt
och ställde till bröllop på fläcken i åtta dar.
Av detta skådespel vart' Emil galen
och klättra' upp och satte sig i en tall.
Där sitter han och spejar ner i dalen
och sjunger på en konstig liten trall,
ja, han sjunger på en konstig lilen trall:
Pille rumpan pej,
fille luring hej,
hadderittan tutan tej.
Av denna lilla visa kan vi lära
att icke låta flickors väntan bli lång,
att städse kärleksbreven assurera
och strunta i om svärfarsan e' vrång,
å' se upp med Slaktar-Emil nästa gång.
Pille rumpan pej,
fille luring hej,
hadderittan tutan tej.
Comment the photo
6 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/anus-bananus/297328433/
Visa toppen
Show footer