Jag har som sagt inte så mycket för mej på nätterna

Berättelsen om kung Arthur och riddarna kring runda bordet börjar egentligen med trollkarlen Merlin, som sades vara son till Djävulen.

Då Merlin var ung arbetade han som siare åt den grymme kung Vortigern. Merlin förutsåg att en vit drake skulle komma och krossa den röda draken, som var Vortigerns emblem. Den vita draken visade sig sitta på flaggor som tillhörde krigsherren Uther Pendragon. Mycket riktigt segrade Uther över Vortigern, och Merlin började arbeta för honom istället.

Uther låg i fejd med hertigen av Cornwall. Egentligen var Uther bara ute efter hertigens vackra fru, Igraine. Då hertigen red ut till strid med sin fiende, förvandlade Merlin Uther till en avbild av hertigen, så att han kunde rida in i borgen och älska med Igraine.

Hertigen av Cornwall dog i striden, och Uther tog Igraine till sig som hustru. Resultatet av deras kärleksnatt blev en liten son, Arthur. Men Merlin hade krävt ett pris av Uther för att förvandla honom till hertigen. Det priset blev Arthur.

Merlin tog hand om den lille pojken, och lämnade iväg honom till riddaren Sir Ector, som uppfostrade honom som sin egen son. Det var lika bra, ty kort därefter dog Uther i ett bakhåll.

Hade Arthur vuxit upp hos sin mor skulle han också lärt känna sin halvsyster Morgan le Fay (”den vackra”). Som det nu var visste han inget om henne. Men hon hatade innerligt sin lille halvbror, och väntade på rätt ögonblick att slå ner på honom.

Hos Sir Ector fick Arthur arbeta som väpnare åt sin styvbror Sir Kay. England hade stått utan kung länge, och Merlin beslutade sig för att klura ut ett sätt att ordna en ny.

På stora torget i London reste han en sten, på detta satte han ett städ och i detta stötte han ett svärd. På stenen kunde alla läsa: ”Den som drar svärdet ur stenen är Englands rättmätige kung”.

Många riddare reste dit för att försöka, så även Kay. Stora festligheter höll runt stenen. Riddarna stred i pampiga tornerspel medan de väntade på sin tur. Arthur lyckades slarva bort Kays svärd, och sprang iväg för att hitta ett han kunde låna. Han fann ett i stenen på torget, och drog med lätthet upp det.

Det otroliga hade hänt. En pojke hade blivit kung av England. Landets riddare delade upp sig i två läger, de som erkände Arthur som kung, och de som ville kämpa mot honom.

Nu följde en lång tid av stora stridigheter, men Arthur hade Merlin som trogen rådgivare vid sin sida. Till slut lyckades Arthur ena alla riddarna, och det blev äntligen fred.

Det hölls en stor fest i Arthurs krigsläger då striderna äntligen var över. På kvällen fick Arthur besök av en vacker kvinna, som sade sig komma från ett hertigdöme i norr. Arthur blev betagen av hennes skönhet, och de ägnade natten i hans tält tillsammans. Vad Arthur inte visste var att kvinnan som han älskat med var Morgan le Fay, han egen syster! Hon hade en mycket ondsint och uttänkt plan på gång, men den skulle Arthur inte märka av på flera år än.

Åt Arthur och hans riddare byggde Merlin slottsstaden Camelot. Här samlades alla kämparna kring ett runt bord, så att ingen skulle känna sig utanför.

Vid en strid med en grannkung bryter Arthur av svärdet i stenen. Merlin skaffar honom nu det förtrollade svärdet Excalibur. Det vaktas av fen Damen av sjön, som lämnar det till Arthur genom att sticka upp sin hand över vattenytan. Många äventyr följer nu.

Under en måltid vid det runda bordet uppenbarar sig den heliga graalen i en syn. Den heliga graalen var den bägare Jesus använde vid den sista nattvarden med sina lärjungar. Den sägs kunna hela både sårade människor och länder.

Alla riddarna ger sig av för att försöka finna den. Det blir till slut riddaren Galahad, som i det magiska Graalslottet hittar bägaren. Endast han är renhjärtad nog. Men Arthur får ingen glädje av graalen. Galahad förs upp till himlen av änglaskaror, och försvinner.

Aldrig hade England upplevt en sådan tid av lycka och välstånd som under kung Arthur. Han gifte sig med den vackra Guinevere, som var dotter till en av hans riddare, och lyckan tycktes fulländad.

Arthurs bäste vän var riddaren Lancelot av sjön. Det fanns ingen människa som rådde på Lancelot. Var man som han mötte i strid besegrades med lätthet. Han var också otroligt god, renhjärtad och vacker till utseendet. Alla i Camelot älskade och beundrade Lancelot.

Men ödet spelar människorna elaka spratt och Lancelot och Guinevere blev hopplöst kära i varandra. När Arthur fick höra om deras otrohet blev han rasande och drog ut i krig mot Lancelot.

De båda männens arméer möttes utanför Lancelots slott Joyeus Garde i Frankrike. Lancelot ville inte slåss mot sin gamle vän, utan gav upp allt han ägde för att leva resten av sitt liv i bergen som en eremit. Guinevere gick i kloster och blev nunna.

Nu fick Arthur höra att en viss Mordred försökt ta över tronen i England. Denne Mordred var ingen annan än den son som Arthur fått med Morgan le Fay. Eländet slutade inte där. Även Merlin hade fallit offer för en kvinnas charm och förtrollats av en vacker häxa. Vissa versioner av sagan säger att det var Morgan själv. Nu var Merlin inkapslad i en klippa och försjunken i djup sömn.

Arthur och Mordreds härar möttes en dyster morgon vid havet och kämpade hela dagen. Till slut fanns bara Arthur, Mordred och Sir Bedever av runda bordet kvar. Mordred ger Arthur ett ödesdigert hugg i huvudet, men Arthur stupar inte med det samma och ränner en lans genom Mordred.

Arthur känner hur livet rinner ur honom och han befaller Bedever att ta Excalibur, hitta en sjö med stilla vatten och kasta det däri. Bedever hittar en sådan sjö, men kan inte förmå sig att slunga i Excalibur.

Då Arthur frågar honom vad han såg då han kastade svärdet svarar han: ”Inget, utom vågorna.” Arthur förstår då att Bedever inte fullgjort sitt uppdrag, och förklarar att ”Så småningom kommer det en ny kung att svinga Excalibur. Till dess måste vi ge det tillbaka”: Bedever rider till sjön igen och kastar i det. Innan svärdet når ytan reser sig en vit hand upp, griper om handtaget och försvinner ner i djupet med vapnet. Damen av sjön har hämtat tillbaka Excalibur.

Då Bedever återvänder till den döende Arthur är kungen borta. Ute på havet syns ett skepp där vackra jungfrur omsvärmar Arthur. Han är på väg till Avalon; älvornas ö, där han sår ska få läkas i lugn och ro. Då England hotas av en stor fara, säger sagan, ska Arthur åter vakna och kämpa för sitt land.