Sunday 2 November 2008 photo 28/37
|
#25: Go the Distance
Jag hade sagt till mig själv att inte välja några film/musikal-låtar. Tyvärr har jag ju redan förstört det med Lejonkungen, och här gör jag det igen. Dock bygger jag inte denna låten det minsta på filmen (Herkules), så det räknas inte. Jag blev kär i låten innan jag visste att den var med i en film.
Börjar med någon sorts klockspel. Sen kommer det in en blåsgrej, (vilken alla som haft Göran känner igen som det magiska intervallet, som altid signalerar jakt) (Det förra var en väldigt onödig parentes). Sen vräker en elgitarr in, för att visa lite vad som gäller. En miniklimax med hjälp av cymbaler, övergår i en lugn första vers, enbart kompad med vad som ibland kallas "Magic piano" (vilket är en kombination med piano och klockspel på ett elpiano).
Refrängen kommer in efter en uppbyggnad, med fler och fler instrument, fortfarande inga trummor, dock någon sorts klarinett och en klinkande gitarr.
Andra versen; trummorna kommer in, med en lugn, men distinkt, attityd. Det rullar på lite, men sticket kommer grymt, med en underbar Bolton i sitt esse. Ett gitarrsolo, några höjningar, en bunt stråkar, och ett ritardando, kommer vi in på sista refrängen, där allt släpps lös...
Outro; Klockspelet kommer tillbaka. Någonting annat, som jag inte vet vad det är, kommer också in, Och en upprepning av slutet på refrängen, och vi är i land.
WP: http://en.wikipedia.org/wiki/Go_the_Distance
YT: http://se.youtube.com/watch?v=1b4LqOP0KjI Den kommer 21 sek in.
Jag hade sagt till mig själv att inte välja några film/musikal-låtar. Tyvärr har jag ju redan förstört det med Lejonkungen, och här gör jag det igen. Dock bygger jag inte denna låten det minsta på filmen (Herkules), så det räknas inte. Jag blev kär i låten innan jag visste att den var med i en film.
Börjar med någon sorts klockspel. Sen kommer det in en blåsgrej, (vilken alla som haft Göran känner igen som det magiska intervallet, som altid signalerar jakt) (Det förra var en väldigt onödig parentes). Sen vräker en elgitarr in, för att visa lite vad som gäller. En miniklimax med hjälp av cymbaler, övergår i en lugn första vers, enbart kompad med vad som ibland kallas "Magic piano" (vilket är en kombination med piano och klockspel på ett elpiano).
Refrängen kommer in efter en uppbyggnad, med fler och fler instrument, fortfarande inga trummor, dock någon sorts klarinett och en klinkande gitarr.
Andra versen; trummorna kommer in, med en lugn, men distinkt, attityd. Det rullar på lite, men sticket kommer grymt, med en underbar Bolton i sitt esse. Ett gitarrsolo, några höjningar, en bunt stråkar, och ett ritardando, kommer vi in på sista refrängen, där allt släpps lös...
Outro; Klockspelet kommer tillbaka. Någonting annat, som jag inte vet vad det är, kommer också in, Och en upprepning av slutet på refrängen, och vi är i land.
Comment the photo
2 comments on this photo