Monday 19 April 2010 photo 2/2
![]() ![]() ![]() |
Vi har hört om en anna bild som visats på skärmen men vi har ej kunnat bekräfta detta fenomen än.
I en okänd journal beskriv ett följande scenario:
Detta är mitt sista inlägg. Jag är förföljd, jag vet att världen inte kommer att släppa mig. Den kommer att komma ikväll, jag vill varna er.
Jag var i projektionsrummet som vanligt. Golvet var blurrigt och ansiktet smälte som vanligt. Men det jag såg på tvskärmen fick mig att inse att allt är över. Jag såg mig själv ståendes i mörker. Först kunde jag se mitt ansikte, det stirrade på mig. Ögonen rörde sig i cirklar runt omkring ansiktet men fokuserade ständigt på mig. Jag var inte längre i projektionsrummet. Jag var i mörkret tillsammans med mig själv. Jag kunde inte slita blicken från ansiktet då jag var rädd för att se vad kroppen höll på med. Munnen blev större, läpparna sprack av spänningen och munnen började växa utåt, mot mig. Till slut kunde jag bara se hud som hängde där munnen skulle vara, huden var full av sprickor och variga bölder. Ögonen hade stannat precis ovanför hudförändringen, de såg som en lavalampa, de smälte bara lite hit och dit i ögonloberna. Jag hörde gurglande och märkte att huden där munnen skulle vara hade börjat dra sig tillbaka. Jag såg nu munnen, läpparna var spruckna och munnen var lite smått öppen. Precis tillräckligt mycket för att man skulle kunna se en väldigt bred tunga ligga där inne. Plötsligt spärrades ögonen upp, dvs att dom tog upp nästan hela ansiktet. Munnen öppnades och den började spy, det rann ut i grågröna floder och jag kunde känna hur spyan samlades runt mina fötter. Spyan var varm och jag kände hur den bubblade och fräste.
Sen hände det. Huvudet slets av. Jag såg hur huden runt halsen tänjdes och sen sa det bara snap. Inget huvud kvar. Där fanns bara mörker framför mig nu. Jag bestämde mig för att titta ned. Precis innan jag blev tillbakakastad till denna världen hann jag se min kropps tillstånd. Den var flytande likt en lavalampa. Precis innan allt blev ljust hann jag se ögon, tusentals ögon stirrandes på mig.
Jag vet att världen kommer att sluka mig inatt.
Farväl
I en okänd journal beskriv ett följande scenario:
Detta är mitt sista inlägg. Jag är förföljd, jag vet att världen inte kommer att släppa mig. Den kommer att komma ikväll, jag vill varna er.
Jag var i projektionsrummet som vanligt. Golvet var blurrigt och ansiktet smälte som vanligt. Men det jag såg på tvskärmen fick mig att inse att allt är över. Jag såg mig själv ståendes i mörker. Först kunde jag se mitt ansikte, det stirrade på mig. Ögonen rörde sig i cirklar runt omkring ansiktet men fokuserade ständigt på mig. Jag var inte längre i projektionsrummet. Jag var i mörkret tillsammans med mig själv. Jag kunde inte slita blicken från ansiktet då jag var rädd för att se vad kroppen höll på med. Munnen blev större, läpparna sprack av spänningen och munnen började växa utåt, mot mig. Till slut kunde jag bara se hud som hängde där munnen skulle vara, huden var full av sprickor och variga bölder. Ögonen hade stannat precis ovanför hudförändringen, de såg som en lavalampa, de smälte bara lite hit och dit i ögonloberna. Jag hörde gurglande och märkte att huden där munnen skulle vara hade börjat dra sig tillbaka. Jag såg nu munnen, läpparna var spruckna och munnen var lite smått öppen. Precis tillräckligt mycket för att man skulle kunna se en väldigt bred tunga ligga där inne. Plötsligt spärrades ögonen upp, dvs att dom tog upp nästan hela ansiktet. Munnen öppnades och den började spy, det rann ut i grågröna floder och jag kunde känna hur spyan samlades runt mina fötter. Spyan var varm och jag kände hur den bubblade och fräste.
Sen hände det. Huvudet slets av. Jag såg hur huden runt halsen tänjdes och sen sa det bara snap. Inget huvud kvar. Där fanns bara mörker framför mig nu. Jag bestämde mig för att titta ned. Precis innan jag blev tillbakakastad till denna världen hann jag se min kropps tillstånd. Den var flytande likt en lavalampa. Precis innan allt blev ljust hann jag se ögon, tusentals ögon stirrandes på mig.
Jag vet att världen kommer att sluka mig inatt.
Farväl
Directlink:
http://dayviews.com/atelier/453715142/