Peppad!

Så är man hemma igen då. Jag startade datorn direkt jag kom hem, dock vet jag inte varför. Men jag kan berätta att jag är lycklig! Jag ringde två personer som jag tänkt intervjua under mitt examensarbete och båda sa ja. Hurra! Jag blev hur lycklig som helst och svävade ut på min grövsta hagforsdialekt. Åh, ibland älskar jag livet lite mer än vanligt.

Men. Ja. Igår. Alltså, jag mådde inte alls bra under kvällen. Jag kunde inte sova så jag ringde Pontus och pratade lite. Efter det löste jag korsord och sedan gick det lättare att somna. Även fast han inte tror det, så är han ett bra stöd för mig. Alltid. Hela livet.

I dag har vi planerat det grävande arbete vi ska hålla på med i två veckor. Det ämne som min grupp valt kan bli riktigt bra, men jag tänker ICKE avslöja något innan publicering.

Nej, nu ska jag skriva en plan över mitt projektarbete. Den ska vara klar på onsdag och jag vill inte vara ute i sista stund. Ha en fortsatt bra dag!