July
Saturday 3 September 2011 photo 1/1
|
Ooooooohhhhh! Alla älskar min bild ifrån Thailand eller hur?
Hej, vet ni vad. Jag har inte dött än. Hmm, trodde nästan att ni saknade mig. Men allt är bra med mig tack, livet flyter på bra, allt är bra nu fört tiden. Det enda farliga är mig själv, men inte ens jag är farlig längre. Hur är det själv?
Jag har börjat i en ny skola också, Mimers Hus. På Vård & Omsorg. Jag trivs faktiskt. Skolan är bra och klassen blir bara bättre och bättre, men så är det nog, alla kände typ varandra innan och så kommer jag där själv. Hempf! Men ja, det blir bättre och bättre.
Och jag har mål med vad jag ska göra med mitt liv, jag vet vad jag vill och hur jag ska ta mig dit? Vill du höra? Självklart inte med det får du göra ändå.
Om 3 år ska jag ta studenten, jobba hela sommaren utan att vara ledig, spara alla pengarna och sen åka till Afrika. Vara i Afrika 2-3 månader och innan jag åker hem ska jag bestiga Kilimanjaro, Afrikas högsta berg samt världens högsta fristående berg på 5895 meter ovanför havet.
DET sak jag göra, kan du fatta det Dagboken? Jag KOMMER att bestiga Kilimanjaro, bara för att jag kan. Ganska mäktigt ändå. Ellerhur?
Sen så söker jag till sjuksköterske utbildningen på vårterminen. Och på så sätt fortsätter mitt liv. Kanske åker jag tillbaka till Afrika då jag är sjuksköterska? Kanske? Jag tror faktiskt att en stor del utav mig själv redan är där, så jag måste åka och hämta tillbaka den delen.
Jag kan också ta och berätta en annan sak Dagboken. För ganska precis en vecka sedan, hade jag en dröm. Som verkligen bevisar att ingen lever för alltid. Jag fick verkligen bevis för det för en vecka sedan också. Vi är alla dödliga, vi kommer alla att dö. Vissa tidigare än andra. Men allvarligt talat så vet jag inte vad jag gör då någon utav DOM dör. Kommer jag också att stryka med då? Kanske. Men jag älskar dom, det gör jag. Det är det enda jag tror kan hjälpa. Åtminstone lite.
Jag ska till New York också. På höstlovet. Och det kommer nog att bli någon utav de bästa resorna jag någonsin kommer att göra. Jag tror det. Till NEW YORK? Fattar ni? Eller det kanske ni inte gör? Men jag känner mig så sjukt liten jämfört med det. Lite skrämmande också. Men det kommer att bli så jävla grymt.
Jag tror det var allt, det känns skönt att faktiskt skriva av sig lite. Det var ett tag sen jag gjorde det.
Jag har börjat i en ny skola också, Mimers Hus. På Vård & Omsorg. Jag trivs faktiskt. Skolan är bra och klassen blir bara bättre och bättre, men så är det nog, alla kände typ varandra innan och så kommer jag där själv. Hempf! Men ja, det blir bättre och bättre.
Och jag har mål med vad jag ska göra med mitt liv, jag vet vad jag vill och hur jag ska ta mig dit? Vill du höra? Självklart inte med det får du göra ändå.
Om 3 år ska jag ta studenten, jobba hela sommaren utan att vara ledig, spara alla pengarna och sen åka till Afrika. Vara i Afrika 2-3 månader och innan jag åker hem ska jag bestiga Kilimanjaro, Afrikas högsta berg samt världens högsta fristående berg på 5895 meter ovanför havet.
DET sak jag göra, kan du fatta det Dagboken? Jag KOMMER att bestiga Kilimanjaro, bara för att jag kan. Ganska mäktigt ändå. Ellerhur?
Sen så söker jag till sjuksköterske utbildningen på vårterminen. Och på så sätt fortsätter mitt liv. Kanske åker jag tillbaka till Afrika då jag är sjuksköterska? Kanske? Jag tror faktiskt att en stor del utav mig själv redan är där, så jag måste åka och hämta tillbaka den delen.
Jag kan också ta och berätta en annan sak Dagboken. För ganska precis en vecka sedan, hade jag en dröm. Som verkligen bevisar att ingen lever för alltid. Jag fick verkligen bevis för det för en vecka sedan också. Vi är alla dödliga, vi kommer alla att dö. Vissa tidigare än andra. Men allvarligt talat så vet jag inte vad jag gör då någon utav DOM dör. Kommer jag också att stryka med då? Kanske. Men jag älskar dom, det gör jag. Det är det enda jag tror kan hjälpa. Åtminstone lite.
Jag ska till New York också. På höstlovet. Och det kommer nog att bli någon utav de bästa resorna jag någonsin kommer att göra. Jag tror det. Till NEW YORK? Fattar ni? Eller det kanske ni inte gör? Men jag känner mig så sjukt liten jämfört med det. Lite skrämmande också. Men det kommer att bli så jävla grymt.
Jag tror det var allt, det känns skönt att faktiskt skriva av sig lite. Det var ett tag sen jag gjorde det.
Camera info
Jösses! Vilket sammanträffande egentligen.
Ja det skulle ha varit cool om man såg varandra i en stad där det bor 9 miljoner. :P <3
7 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/avlid3n/495632987/
Visa toppen
Show footer