jag blir så osäker på mig själv. jag behöver så mycket av folk. jag vill inte.


alla lämnar.



jag hatar orden "jag älskar dig" för de betyder fan ingenfuckingting.
det betyder inte att du kommer stanna där oavsett vad som händer,
det betyder inte att dina känslor är eviga,
det betyder inte att kravlös kärlek alltid kommer finnas där.


det betyder bara att någon råkade ha lite känslor till övers.
jag orkar inte, jag vill inte höra det.


jag kan inte låta bli att ännu en gång tänka att den enda äkta kärleken är mellan en mor och sitt barn, och då samtidigt längta efter ett eget barn så galet mycket.
såklart vill jag inte ha ett barn av bara just det skälet om kärlek, men jag längtar.

Det verkar som livet är svårt vilken åldersgrupp du än tillhör, och oavsett vem, var eller hur smärtar det alltid att höra att det finns ytterligare människor som ryggar undan för de där tre små skärande orden.

Ayla, som din egna lilla creeper vill jag säga att du är fantastiskt vacker och kreativ, och du kommer alltid ha folk som beundrar dig för allt du gör.
Om man får lov att säga, så tillför även dina små smärtsamma stunder i din skönhet.

Och även om det kanske inte behövde sägas så gör jag det ändå;
Det är okej att behöva, det är rätt att ta plats.

Förlåt om det här är lite för mycket konstigt prat av en främling, men efter att ha följt dig så länge och sett dig en gång (då jag tyvärr var för blyg för att hälsa) och att ha fått så mycket inspiration få mig att vilja göra något litet för att kanske sätta ett liiiitet bamse plåster på det som smärtar för en av mina stora idoler!

Internet Kramar på dig!
Och jo, jag tror att du skulle bli mer än en fantastisk mamma!

Kärleken jag känner till Luna är äkta och bestående. Djurens kärlek är villkorslös, något man aldrig kan säga om människor. Patrik är medveten om det och accepterar att jag alltid kommer älska Luna lite mer. Skulle han bo med mig fick han bara inse det. XD

Jag hoppas att du hittar den någon som får dig att börja tro på kärleken och ord som "jag älskar dig" igen. ♥

Jag är ledsen men kärlek mellan mor och barn är inte något garanterat, dock så förstår jag din längtan efter kärlek <3

Jag är ett bevis på att inte ens kärleken mellan barn/mor är garanterad. Min mamma älskade inte mig. Mår man psykiskt dåligt behöver man massor av understöd om man skall skaffa barn men inte ens då rekommenderar jag det.