Jaha. Det här året gick ju snabbt.
Och jag har mest velat dö faktiskt.
Jag är så svag, fortfarande. Och minsta lilla sak som sker slungar mig tillbaka två steg när jag äntligen lyckats kräla mig framåt en bit.
Jag orkar inte.
Jag kommer förmodligen vara ensam på nyår.
Orkar inte sällskap, orkar inte gå på fest, inte för att någon bjudit mig, men whatever.
Jag vet. Jag är onödigt otacksam över det jag faktiskt har.
Men ärligt talat. I just denna sekund som jag skriver detta, så känner jag att oavsett allt fint som finns.
Så orkar jag inte finnas mer.

Jag ville starta min familj, jag ville vara frisk nu. Jag ville ha tillbaka Måns.

Och här sitter jag.
Och vill dö.

Jag vet ärligt talat inte vad som ska ske nu.
Jag sover bort hela livet, vänt på dygnet, vänt mig själv.

Ärligt talat, min katt är enda anledningen just nu till varför jag inte gör en massa skit för mig själv. Mina ätstörningar pockar på mig igen efter ett par månaders uppehåll.
Min katt är 18 år, jag är rädd. Rädd att när hon går, så tar hon mig med sig.

Annons

Uploader

got photos in group

Taggad med

The photo has no tags

Geo tag

Camera info

Hinaa Sat 9 Jan 2016 16:17

Älskade gumman <3
Vet att den kommentar inte hjälper ngt märkvärdigt, men jag ville bra säga att du är inte ensam här i världen <3
Du är betydelseful, viktig och underbar.
Glöm aldrig det

- Read more -

AylaView Sat 9 Jan 2016 23:21

Tack Hiina<3

- Read more -

Insomnalia Thu 31 Dec 2015 16:31

Jag vet hur det är att må skit och att det inte känns som det finns något ljus, det spelar ingen roll hur man försöker för det är ändå bäcksvart. När man är i det mörkret så når sällan något in dit men jag vill ändå försöka. Jag vill försöka nå fram och säga att jag inte vill att du ska dö. Jag vill att du ska finna en regnbåge av ljus.

- Read more -

Insomnalia Thu 31 Dec 2015 16:37

Jag vill också säga att jag förstår hur ett sjur kan vara en livlina, det enda mellan två gränser. Jag bröt ihop när Luna skulle sövas och ta bort tandsten för jag var så rädd att hon skulle dö. Det gick jättebra men känslan satt i och förstärkte allt, jag kunde inte sova, ingenting. Själva händelsen utlöste en lång rad panikattacker men när jag försökte förklara varför min hjärna slutat fungera och att det bara är en bubbla av panik och ångest som vägrar lämna mig så fick jag bara till svar "men Malin, alla hundar dör, dom lever inte för evigt och det måste vi acceptera. Försök sova på dom här tabletterna så blir det bättre. Du vet vad som händer när man inte sover eller hur?"

Tafk så mycket för förståelsen du människa som ska hjälpa...

Jag vet inte om den berättelsen hjälpte, men jag ville väl försöka säga att du inte är ensam.

- Read more -

AylaView Thu 31 Dec 2015 19:02

<3 tack fina Malin

- Read more -